Nu har Hilda Hanson startat NPF- och bildstödföreningen i Linköping – med syfte att sprida kunskap om vikten av bildstöd för personer med dessa diagnoser (som till exempel ADHD och autismspektra).
Hilda Hanson är en vanlig ung kvinna som ser ut som vilken ung kvinna som helst förutom att hon i 6-årsåldern fick diagnosen autism. Hon fungerar väl i många sammanhang, men hon vill gärna i förväg veta hur saker och ting ska gå till. Under ytan finns ibland djup ångest och sårbarhet. Det sociala samspelet kan vara väldigt svårt för personer med autistiska drag, särskilt om den andra sidan inte vet någonting om autism. Och på den andra sidan i samhället finns det en hel del, enligt henne.
Hilda bytte skola sju gånger under sin skoltid och flera gånger var det för att hon upplevde en extrem motvilja från lärare. Hon önskar att ingen av dagens elever med NPF-diagnoser ska uppleva samma sak. Hon minns fortfarande hur en lärare i särskolan suckade när hon skulle förklara var Hilda skulle lämna mjölkpaketet och hur läraren bara upprepade att Hilda skulle lämna det i kylskåpet. I ett stort kök med många vita dörrar och luckor var det oerhört svårt för Hilda att reda ut var just kylskåpet fanns. Läraren varken förklarade eller visade var kylskåpet fanns.
Men hade det funnits en bild på kylskåpet som visade att man kunde lämna mat, mjölk och annat där hade det varit möjligt för Hilda att hitta det.
– Vi vill besöka och hjälpa skolor att tänka på ett annat sätt för att kunna hjälpa de här barnen. Föreningen vill också nå ut till vårdcentraler, folktandvård och kaféer och informera om hur bildstöd kan underlätta vardagen för dessa personer. Men många fler skulle kunna ha nytta av bildstöd, till exempel de som inte kan tillräckligt svenska. Ingen skulle förlora på det, säger hon.
En dag i veckan åker Hilda med sin moppe från lägenheten i ett gruppboende till sin dagliga verksamhet i Mjärdevi där hon jobbar med musik. Ibland är hon också ute på olika skolor och föreläser om autism. Hon har dock mer energi än så och ser fram emot arbete inom föreningen. Till föreningsstyrelsen har Hilda via sociala media lyckats locka flera personer. En av dem är Christina Östlund, som jobbar inom LSS (lagen om särskilt stöd) på ett annat gruppboende. Hon och Hilda har inte känt varandra tidigare, men för Christina var det självklart att vilja vara med.
– Jag vill stötta föreningen och bidra med mina kunskaper. Det fattas kunskap om autism och om bemötande i hela samhället, men vi kan börja med vården och skolan. Ett besök till tandvård kan vara skrämmande trots att vi förbereder våra personer inför besöket. När man kommer dit och ser enbart vita väggar och blåa masker är det jobbigt. Hade det funnits bilder på vad man ska göra hos tandläkare och bilder på en borr eller tandläkarutrustning hade det varit mycket enklare, säger Christina Östlund.
Det finns redan olika föreningar för personer med NPF-diagnoser men både Christina och Hilda menar att den här föreningen också behövs eftersom den lyfter fram bildstöden. Föreningen kommer också att hålla föreläsningar för sina medlemmar för att utbilda fler som ska kunna sprida information om diagnoserna och olika hjälpmedel.
– Såklart vill vi ju också att man ska kunna skaffa sig nya vänner inom föreningen och känna att man inte är ensam, säger Hilda.