Det är i morgon allt blir offentligt. Då beslutar kultur- och fritidsnämnden vem som ska driva ridskoleverksamheten vid nya ridsportcentret i Smedstad.
Nyfikenheten är stor.
Corren har varit i kontakt med flera inom hästnäringen i Linköping. De flesta menar att det är få, eller rättare sagt ingen, som kan driva en verksamhet utifrån de krav som Linköpings kommun ställer.
– Jag kan inte se att någon skulle ha råd. Möjligen om det kommer nån utifrån med väldigt mycket pengar, säger en ridskolechef i länet.
Eftersom entreprenören utses via så kallad tjänstekonsession – som inte lyder under lagen om offentlig upphandling (LOU) – så är det en väl förborgad hemlighet vem, eller vilka, som lämnat anbud.
Magnus Andersson, ridskolechef i Ånestad – av många tippad som den som ska driva Smedstad – är en av dem som inte tror att det finns något riktigt bud.
– Ja, min uppfattning är att ingen kan ha lämnat ett anbud med de förutsättningar som ges, säger han.
Inte du heller?
– Nej, absolut inte. Det är rena fantasin det kommunen kräver. Hade det varit ett önskemål att nå fram till på tio års sikt, så ja. Men i morgon gör man det inte, säger han.
Själv tänker han flytta sin verksamhet. Vart är i dagsläget oklart. Men stallet i Ånestad lever på ”övertid” och ska så småningom rivas, så där blir det definitivt ingen framtida ridverksamhet.
– Vi fortsätter i någon form, men säkerligen inte så stort som i dag. En sån anläggning är det svårt att hitta, säger Magnus Andersson.
Som en av de största ridskolorna i länet, har han både hästar och personal att sörja för. Målet för honom är att ha kvar en ridverksamhet hyfsat centralt i Linköping. Det finns stadsnära anläggningar som kan bli aktuella, menar han
– Men visst är det synd att man inte kan vara vid Smedstad. Jättesynd.
Att kommunen valt att hitta en entreprenör genom tjänstekonsession istället för offentlig upphandling är i sig inget ovanligt, enligt Elin Rosén, jurist på Konkurrensverket.
– Det är vanligt att myndigheter använder det tillvägagångssättet när man ska upphandla en konkurrensutsatt, privat verksamhet, som drivs på kommunens uppdrag, säger hon.
Nackdelen med tjänstekonsession – för skattebetalarna och för eventuella konkurrenter – är att ingen utomstående kan se vilka som lagt bud och vilka summor det handlar om. Nämnden tar beslut och tills dess gäller sekretess.
Fördelen för kommunen – och därmed också för skattebetalarna – är bland annat att all finansiell risk tas av entreprenören.
En ny ridanläggning beskrevs av dåvarande ordförande i kommunstyrelsen Paul Lindvall (M) som en satsning på flickor och deras idrottande. Har kommunen för högt ställda krav på vad en entreprenör ska fylla anläggningen med så kostar det pengar. Pengar som måste tas in på ridavgifter. Redan i dag är ridavgifterna höga. Med ännu högre priser blir ridning en sport, inte för vilka flickor som helst utan för flickor med pengar.
– Det är dyrt nog som det är i dag. Målsättningen jag har med verksamheten är att så många som möjligt ändå ska kunna rida, säger Magnus Andersson.
Risken med för höga ridavgifter har, enligt Lindvall, diskuterats i ett tidigt skede i planeringen.
– Nu vet inte jag hur de slutade. Men oron ska tas på allvar. En sån här anläggning ska kunna nyttjas av så många som möjligt, säger han.
Som en av de, enligt uppgift, finaste anläggningarna i Sverige är Smedstad förberedd för riktig stora nationella tävlingar. Även om kritiker hävdar att någon har glömt att det då behövs betydligt fler parkeringsplatser.
Linköping vill ju på några års sikt bli en av tre stora evenemangsstäder i landet. Stora arrangemang lockar publik och är bra för hela stan, är argumentet. Att arrangera stora ridtävlingar kan alltså sätta Linköping på den nationella ridkartan.
Frågan är om det kan hamna i konflikt med ridskoleverksamheten?
Magnus Andersson tror att risken stor. En åsikt han delar med flera inom ridskolevärlden.
– Det krävs otroligt mycket arbete för att klara en stor tävling. Det handlar om allt från sponsorer till funktionärer.
I dag märker alla sporter av att det ideella engagemanget blir allt mindre och hästsporten är inget undantag, konstaterar han.
Men kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S), högst politiskt ansvarig i kommunen är inte orolig.
– Nej, det känner jag inte igen. Det är klart att när vi bygger så gör vi det så att det håller SM-kvalitet. Vid kontakter med hästsporten har jag förstått att de ser behov av en sån anläggning. Men självklart är basen själva ridverksamheten för våra ungdomar, säger hon.
Johan Rustan, VD på Arenabolaget, som är kommunens eventbolag, är inte insatt i det som gäller ridundervisning. Men om evenemang säger han:
– Med tanke på vårt mål att bli en av de största evenemangsstäderna i landet så ger den här anläggningen en fantastisk möjlighet för de som jobbar på att få hit tävlingar som SM eller Nordiska mästerskap. Sådana stora hästtävlingar lockar till sig många besökare och det är viktigt för det privata näringslivet. Ju fler större evenemang vi kan få oavsett vilka, är bra för Linköping, säger han.