Som en följd av att Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget klubbades igenom av riksdagen i höstas slopades investeringsstödet. Här syns KD:s partiledare Ebba Busch.
Sedan år 2017 har byggherrar, runt om i hela Sverige, haft möjlighet att söka statligt stöd vid nyproduktion av hyresrätter och studentbostäder. Ett av de bärande kraven för att få del av stödet har varit en gräns för den slutgiltiga hyreskostnaden. I Linköping har maxhyran, per kvadratmeter och år, legat på 1 450 kronor. Ett argument för stödet har varit att öka takten i byggandet av hyresrätter, men också för att möjliggöra hyror till rimliga priser. Investeringsstödet har också, genom åren, fått kritik från såväl byggbranschen som delar av politiken för att bland annat skapa en obalans på bostadsmarknaden och endast gynna byggandet av mindre bostäder.
Som en konsekvens av att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budget klubbades igenom av riksdagen i höstas slopades investeringsstödet vid årsskiftet. Sedan 2017 har 11 miljarder kronor avsatts för stödet.
Mari Hultgren, socialdemokratiskt oppositionsråd och vice ordförande i Linköpings samhällsbyggnadsnämnd, är starkt kritisk till förändringen. Enligt henne kan flera, nu påbörjade, byggprojekt i Linköping påverkas.
– På Folkungavallen, som har Linköpings absolut dyraste mark, är det ungefär 100 bostäder som skulle ha byggts med investeringsstöd. Nu, utan investeringsstödet, innebär det att vi inte kommer att få några bostäder med rimliga hyror där, konstaterar Hultgren.
– Under åren som investeringsstödet har funnits att tillgå har vi som kommun kunnat sätta krav på bostäder med rimliga priser. Det har gjort att breda grupper i samhället har haft råd att efterfråga de här bostäderna. Medianinkomsten i Linköping är 24 000 kronor i månaden, och det är ju för Linköpingsborna vi ska bygga, fortsätter hon.
200 bostäder vid Skogsvallen i Hjulsbro är tänkta att byggas med investeringsstöd. Om byggföretagen ansökte om stödet innan årsskiftet är tanken att det ska betalas ut.
I samband med avskaffandet av investeringsstödet avsattes också fyra miljader kronor för 2022. Dessa subventioner ska gå till byggföretag som har lämnat in sin ansökan före årsskiftet.
– Det är inte säkert att alla företag får ta del av de smulor som lämnats kvar, menar Hultgren.
Enligt siffror från SCB, som Hyresgästföreningen har sammanställt, har en 70 kvadratmeter stor lägenhet som byggts med investeringsstöd i genomsnitt fått en månadshyra som är cirka 2 000 kronor lägre än en lägenhet som har byggts utan stöd.
Hur ser du på kritiken mot investeringsstödet?
– Vem är det som framför kritiken? Det är inte de som är i behov av en hyresrätt och måste köa i 7–9 år för att få en, svarar Hultgren.
Mari Hultgren (S) är även kritisk till att energieffektiviseringsstödet slopades vid årsskiftet. "För mig är det obegripligt", konstaterar hon.
Så det har inte funnits några brister?
– Alla system har brister men det här är det bästa som finns för närvarande, som ger en rimlig chans för människor att få en bostad. Vi måste ha ett gemensamt ansvar, mellan det offentliga och privata, att bygga bostäder som människor kan efterfråga.
Enligt Hultgren har cirka 1 400 bostäder i länet byggts med investeringsstöd.
– Vi vill se att det återinförs, konstaterar hon.
Niklas Borg (M), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Linköping, menar i sin tur att investeringsstödet har varit ineffektivt och "klent utnyttjat". Kriterierna har, enligt honom, varit för svåra att uppfylla.
– Det är i alla fall den bild som vi får när vi för dialog med Stångåstaden, som är vårt kommunala verktyg för att bygga bostäder. Mig veterligen har man bara använt stödet i ett enda projekt. Hade stödet varit utformat på ett bättre sätt hade det förmodligen också haft en större effekt. Då tror jag inte att mitt parti nationellt hade tyckt att det skulle bort, konstaterar Borg.
Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, är inte orolig för att det slopade investeringsstödet ska slå hårt mot Linköping. "Det har varit klent utnyttjat", menar han.
Borg är inte orolig för att förändringen ska få en stor effekt på bostadsmarknaden i Linköping.
– Så länge det finns en efterfrågan för de bostäder som byggs är det inget stort problem. När någon flyttar in i en nybyggd lägenhet så vet vi att det drar igång en flyttkedja som frigör lägenheter i hela beståndet. Merparten av Stångåstadens cirka 20 000 lägenheter ligger i det lägre hyresintervallet, säger han.
Men vad ska göras istället, för att säkerställa rimliga hyresnivåer?
– Produktionskostnaden för nya bostäder är väldigt hög, och det beror på flera saker. Bland annat sätter man, på både statlig och kommunal nivå, upp väldigt mycket krav som är kostnadsdrivande. En del av kraven är såklart nödvändiga men jag tror att det finns en hel del som vi politiker skulle kunna göra för att förenkla och få ned produktionskostnaden. Det bör man lägga kraft på istället, svarar Borg.