Högsäsong för hårlusen

I samband med skolstarten ges lössen ett bättre spelrum, när många barn samlas på små utrymmen. Sedan 2011 har dessutom antalet svenskar som får hårlöss ökat, enligt Smittskyddsinstitutet.

Foto: JESSICA GOW / SCANPIX

Linköping2013-08-19 06:30

Det finns flera skäl till detta, enligt parasitolog Johan Lindh. Ett av dem är just att barngrupperna blivit större. Inte alla har heller kunskap om hur löss sprids och vad man som förälder bör göra för att bli kvitt dem.

Enligt Johan Lindh är det mycket viktigt att säga till på förskolan eller i skolan om man upptäcker att barnet har löss så att inte fler utsätts för smitta. Det är heller inte säkert att håret kliar eller att lössen syns med blotta ögat hur noga man än tittar.

– Att använda en luskam är bästa sättet att upptäcka dem, poängterar han.

Gammal skröna

Trots att vi lever på 2000-talet finns det fortfarande människor som tror att löss beror på dålig hygien. Det kan därför kännas pinsamt att informera skolpersonal när en familjemedlem drabbas.

– Men hårlöss har absolut inget med bristande hygien att göra, det är en gammal skröna som härstammar från hårlössens släktingar, klädlössen som fanns i det gamla fattig-Sverige, säger Johan Lindh.

– Den fanns redan på dinosauriernas tid och har överlevt. Nästan alla varmblodiga varelser har löss men som människa kan du inte få löss från din hund eller katt. De löss människan får härstammar istället från fågellöss.

Flera hundra ägg

Enligt Johan Lindh sprider sig lössen i samband med sociala lekar, när barnen sitter nära varandras huvuden. En befruktad hona som kryper över till nästa huvud kan inom kort lägga

200-300 millimeterstora ägg, eller så kallade gnetter i nästa hårbotten. Att behandla noggrannt med såväl lusmedel som kam är därför mycket viktigt. Enligt Johan Lindh räcker det med att ett enda ägg missas på ett hårstrå så är processen igång igen.

Kan man inte utrota huvudlössen för all framtid?

– Det gäller att välja sina strider. Det finns större problem i världen än löss och i det samhälle vi lever har vi mindre tid för barnen och jobbar mer. Men om alla skulle kamma sina barn en gång i veckan skulle vi ha betydligt färre löss. De är inte heller farliga, utan obehagliga och vi måste försöka begränsa spridningen.

Har koll

Enligt Johan Lindh fanns det ont om lus i Sverige under 1970–80-talet. Kunskapen om hur löss ser ut och ska behandlas var då större.

Under 2000-talet ökade åter antalet och de blev även resistenta mot olika lusmedel.

Johan Lindh hoppas och tror att kunskapen om löss åter kommer att bli bättre i framtiden.

– Dagens tioåringar har helt koll på vad det är, säger han.

Frågor om lus

Även på flera apotek i länet har personalen märkt av en ökad efterfrågan på preparat mot löss.

– Vi har sålt lusmedel i ett par veckor redan, trots att skolorna ännu inte börjat, säger Ulla Karlsson på Cura apoteket i Motala.

Hon säger också att kunderna ställer många olika frågor när de kommer, bland annat om man ska behandla hela familjen.

En del har haft flera lusangrepp, enligt Ulla Karlsson och är lite irriterade över att inte alla föräldrar behandlar sina barn.

På apoteket Eken i Linköping har man också märkt av en liten uppgång av antalet sålda lusmedel.

– Vi får en del frågor om hur lössen ser ut och om man ska använda luskam, säger Britt Andersson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om