Vi möter dagens sista patient i dörren när vi kliver på i Göran Thorells mottagning några trappor upp i centrala Linköping. Klockan är två på eftermiddagen och vi skämtar om att "det är så här det är att vara egen företagare" och får svaret "snarare att vara småbarnsförälder".
Han kommenterar studien från Karolinska med att den tid han kan ge en patient och ta betalt för som privat företagare, har betydelse. Den resursen upplever han inte finns alla gånger i offentlig sjukvård. Men också att naprapatutbildningen lämpar sig bra för de problem människor har i dag.
- Jag antar att det ligger i att vi jobbar mycket med att få igång rörelseapparaten. Vi behöver hjälpa patienten med de första stegen att komma över smärtan. Det är svårt att själv påverka låsningar i leder och muskler som krampar, att få igång cirkulationen.
Orsaken till det onda behöver inte ligga på samma ställe i kroppen som ger ifrån sig smärtan och naprapatens arbete går i hög grad ut på att via avancerad diagnostik finna orsaken till besvären och sedan åtgärda dem.
- De flesta naprapater jobbar lika, och i stort sett som sjukgymnasterna. Vi försöker få med hela kroppen med muskler och ligament i behandlingen.
Även om det är oundvikligt att det blir en hel del prat med patienten under behandlingstiden på 40-45 minuter, är det inte i samtalet naprapaten lägger krutet.
- Metoderna för empati är genomtänkta men huvudinriktningen ligger på att få rörelseapparaten att fungera. Det är viktigt att förstå att mycket av spänningarna kommer från stress.
Det svåra i yrket, som det tar lång tid att lära, är att upptäcka vad som är behandlingsbart och vad som är allvarligare skador som inte naprapaten kan behandla, som till exempel diskbråck.
- Jag har själv bara haft positiva kontakter med läkare, de flesta vet vad en naprapat gör. Det var lite annorlunda då jag började jobba 1993. Nu händer det att vi får patienter remitterade hit och flera naprapater i Linköping har vårdavtal med landstinget, säger Göran Thorell.
Oftast behöver patienterna bara komma på tre-fyra behandlingar för att bli av med de akuta besvären men sedan gäller det för patienten att själv jobba för att hålla sig frisk.
- Ju mer man jobbar och tränar med sin kropp, desto större buffert får man mot skador. Men många tränar också för hårt.
Medvetenheten om kost och aktivitet är stor hos dagens människor men det är sämre med den praktiska efterlevnaden, tycker Göran Thorell.
- Får jag ge ett gott råd så blir det att de ska vara fysiskt aktiva och stretcha. Då slipper de komma hit.