"Jag har alltid gillat det vilda mer än det strama. Sedan barnsben har jag plockat otaliga buketter i dikesrenen", säger Humlan Svensson.
Det var inget tråkigt arbete, tvärtom, men en dag tog det stopp. Det gick faktiskt inte längre.
I 20 år hade hon arbetat på Linköpings universitet som administratör. Nyss fyllda 50 år brusade en längtan i kroppen efter något nytt.
Så Humlan Svensson sade upp sig. Sade tack och hej till en statlig heltidstjänst med alla dess semesterveckor.
Åren före hade hon utbildat sig till florist i Stockholm. Det dåliga samvetet över att ha umgåtts för lite med sina två tonårsbarn gnagde efter att ha veckopendlat till huvudstaden i två år. Men barnen förstod precis: Mamma var tvungen att göra sin grej.
– Man vet faktiskt inte hur länge man får vara med här på jorden. De sista arbetsåren vill jag banne mig göra något som jag brinner för.
Efter en tids jobb på Linköpings Trädgårdshandel och egen kursverksamhet i det nystartade företaget står hon nu i en liten butik på torget i Gamla Linköping. Kassadisken är knallgrön, läppstiftet rött och orden många.
Humlan är engagerad och en del av en större rörelse som drar fram inom trädgårds- och floristvärlden.
Blomsteruppropet startade 2019. Hanna Wendelbo, en av initiativtagarna till uppropet, såg på Nobelmiddagen – och förfärades.
För samtidigt som menyn var full av svenska råvarorna och många bar klänningarna av återvunnet material glömdes de pråliga blomsterarrangemangen helt bort.
– Evenemanget pyntas av sjuka mängder blommor som flygs in i Sverige och som dagen efter slängs, säger Humlan Svensson som själv arbetat med blomsterarrangemang till just Nobelfesten.
I Sverige har vi kommit en bra bit när det gäller att handla närodlad mat i säsong. Men få har samma tänk när det gäller blommor, menar Humlan.
– Vi tycker att färskpotatis och jordgubbar hör sommaren till, men vill fortfarande ha pioner i december.
Precis som med mat måste vi lära oss att njuta av blommor i säsong, säger Humlan Svensson. Varje dag är inte en dahlidag, helt enkelt.
Den nyöppnade butiken "Humlans gröna" ska göra ett så litet klimatavtryck som möjligt och sälja blommor i säsong. Här ska inga växter importeras från Afrika eller Latinamerika. Det är Humlans bestämda åsikt.
Tanken är att det ska finnas snittblommor i säsong från blomsterbönder runt om i Östergötland och ett stort utbud av torkade blommor. Till sambons förtret fylls lägenheten av torkade blommor som Humlan själv odlat på sin kolonilott i Valla. Allium, Broksalvia, Vallmokapslar, Renfana och tistlar. Alla gör sig fina som torkade snittblommor eller som buketter på vintern när Sverige är visset och grått.
– Många i min ålder förknippar eterneller (torkade blommor) med korsade veteax från barndomen. I dag finns det så mycket mer. Torkade arrangemang i hemmet har blivit riktigt trendigt de senaste åren.
Hon funderar på att helt skippa snittrosor, som är en riktig miljöbov.
– Jag tycker att snittrosor är lite överskattat. Trädgårdsrosor däremot! Jag har alltid gillat det vilda mer än det strama.
"Jag är en riktig pelargontant. Blomman är lättskött, och det finns hundratals sorter", säger Humlan Svensson, som öppnat blombutik i Gamla Lnköping.
I vinter ska hon sälja lökväxter som amaryllis och hyacint, och odla upp tulpaner till våren. Men visst, en del växter kommer hon att behöva importera från hållbara odlare i Holland och Italien, annars går det inte att driva blomsterbutik i Sverige.
– Man får inte bli rigid, jag måste gå runt också. Men jag ska göra så gott jag kan. Mitt motto är "hållbättre".
Hon ska ha öppet året runt och hoppas därmed kunna bidra till att Gamla Linköping blir en mer levande stadsdel.
– Linköpingsbor verkar mest besöka området när de har besök. Det måste vi ändra på!