"Testet visar på väldigt goda resultat för sorteringen. Restavfallet har minskat med 60 procent", säger Jens Lövgren på Tekniska verken.
100 hushåll i Linghem har under fyra månader sorterat sitt avfall i två tunnor, med fyra fack i varje. Före testperioden var 81 procent positiva till de nya tunnorna. Efteråt hade andelen nöjda vuxit till 93 procent, enligt en enkät som Tekniska verken gjort.
Yvonne Lindholm är en av testpersonerna och hon är jättenöjd.
– De är väldigt bra. Framför allt sparar de mycket tid – man slipper ju ta sig till återvinningsstationen. Och jag märker att vi blivit bättre på att sortera, säger hon.
Någon nackdel?
– Det skulle väl vara att de tar en del plats. När det blir permanent kanske man vill gömma dem lite, med ett staket eller något, säger Yvonne.
Tunnorna kräver en yta på cirka 1x2 meter om de placeras bredvid varandra.
I den gamla vanliga, gröna tunnan slänger Linghemsborna i snitt 24 kilo restavfall per månad. I de nya tunnorna blev det bara 9 kilo.
– Det är en minskning med 60 procent. Fantastiskt, säger Jens Lövgren, verksamhetsutvecklare på Tekniska verken.
Linghemsborna kanske var extra bra på att sortera just under testet, eftersom de visste att det skulle mätas?
– Så kan det säkert vara. Men det är också lite tvingande med de fyra facken. Sorterar man inte ut matavfallet kanske man inte får plats med soppåsarna med restavfall, kommenterar Jens.
Pappersfacket blev fullt i en del hushåll, särskilt efter jul- och nyårshelgen.
– Det gäller att platta till förpackningarna ordentligt. Riktigt stora förpackningar behöver man lämna till återvinningsstation eller återvinningscentral, som tidigare. När systemet införs kommer vi nog också att erbjuda extrahämtning efter julhelger.
Många kommuner har redan fyrfackstunnor. Att Tekniska verken ville göra ett eget test beror bland annat på att man ville pröva mindre fack, 20 liter, för några material.
Tunnorna kommer att rullas ut till alla villor, radhus och fritidshus i Linköpings kommun med start i mars/april 2026. Så här är de indelade:
Tunna 1, töms var fjärde vecka: Plast 165 liter, restavfall 165 liter, metall 20 liter, tidningar 20 liter.
Tunna 2, töms varannan vecka: Matavfall 130 liter, papper 200 liter, färgat glas 20 liter, ofärgat glas 20 liter.
Dessutom finns en låda med fack för batterier, lampor och elektronik som man kan hänga ut på tunnan när den behöver tömmas.
Så här ser de ut. Om ett drygt år får enfamiljshusen i Linköping nya soptunnor, med fyra fack i varje. Tunnorna kräver en yta på cirka 1x2 meter om de placeras bredvid varandra.
Testhushållen fick också utvärdera fyra olika påsar för matavfall. Den som fick klart bäst betyg var en grön påse av bioplast, det vill säga plast som inte tillverkats av fossilolja. Att det blir just den påsen som kommer att användas är inte säkert – som kommunalt bolag måste Tekniska verken göra en upphandling där alla företag får chansen att konkurrera.
– I upphandlingen kommer vi att ställa krav på att påsarna ska vara gjorda av bioplast, säger Jens Lövgren.
Tekniska verken kommer att köpa in cirka 48 000 tunnor för sammanlagt runt 84 miljoner kronor. Dessutom innebär fyrfackssystemet fler hämtningar – den ena tunnan ska tömmas varannan vecka och den andra var fjärde. Vad detta kommer att innebära för hushållens avfallstaxa kan Tekniska verken ännu inte svara på.
– Det är en stor investering, men samtidigt får kommunerna ersättning för att vi tar över förpackningsinsamlingen. Vi håller just nu på att räkna på det. Till sommaren ska vi lägga fram ett taxeförslag till kommunfullmäktige, säger Jens Lövgren.
I de flesta flerbostadshus finns redan möjlighet att sortera förpackningar. Senast 31 december 2026 måste alla fastighetsägare erbjuda den möjligheten. Tekniska verken kommer att ställa ut separata kärl för matavfallspåsar till flerbostadshusen.