Hyrläkare allt dyrare för landstinget

Förra året presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) en plan för hur beroendet av, och kostnaderna för, hyrpersonal inom vården skulle halveras till 2014.

Man kan säga att SKL missade målet rätt grovt.

Istället för en kraftig minskning har utveckling gått åt precis motsatt håll. Kostnaderna har istället ökat.

När SKL analyserat vad det kommer att kosta landstingen att hyra in personal under 2013 har man kommit fram till 2,9 miljarder. Det betyder att utgifterna har ökat med 18 procent under en tvåårsperiod.

Östergötland utgör inget undantag. Här har kostnaderna ökat mer än i många landsting – drygt trettio procent på ett år – om beräkningarna håller.

Förra året kostade hyran av sjukvårdspersonal 57,5 miljoner kronor. Nästan lika mycket – 53 miljoner – har det kostat att hyra in personal från januari till september i år. Av dessa är 48 miljoner kostnaden för läkare. I den prognos som räknats fram för hela året kommer det att kosta östgötarna 75 miljoner kronor att hyra in läkare till den vård som landstinget styr över. Totalt sett blir det förmodligen mer eftersom många privata sjukvårdsföretag hyr mycket sjukvårdspersonal.

Ordförande i landstingsstyrelsen Marie Morell (M) är inte överraskad över ökningen.

– Vi har en ganska kraftig ökning, men då får man komma ihåg att vi i ett nationellt perspektiv startade från en rätt låg nivå.

Varför kostnaderna har stuckit iväg vet hon inte säkert, men konstaterar att det är samma sak i hela landet.

– Rekryteringsläget är hårt och det handlar om – för alla – att hitta de spetskompetenser som absolut måste finnas för att en verksamhet ska kunna fortgå.

Misslyckas man med att hitta personal så finns det ingen annan utväg än att hyra. Då handlar det – för läkare – kanske om en månadslön på omkring 100 000 kronor. Till det kommer skatt och social avgifter.

– Det innebär att om en enhet ökar sina kostnader med några miljoner så kan det handla om att man har en inhyrd läkare på heltid, säger Marie Morell.

De spetskompetenser som det framförallt är brist är distriktsläkare (specialistläkare i allmän medicin), psykiatriker och patologer.

Enligt Marie Morell är det egentligen inte kostnaderna som är det stora bekymret. Det hade kostat att ha "egna" läkare också. Även om det inte blivit riktigt lika mycket.

Istället handlar det om att kvalitet och kontinuitet blir lidande och att vårdens utvecklingskraft går förlorad, hävdar hon.

Agneta Jöhnk chef för arbetsgivarfrågor på SKL, säger till TT att man måste se det som ett långsiktigt arbete att få ner kostnaderna.

– Hur vi än vrider och vänder på det så måste våra medborgare få tillgång till sjukvård, och då är det svårt politiskt i varje landsting att bara sätta ett stopp.