Som liten följde Marcus ofta med mamma Eva på jobbet. Vek mappar och var med på visning. När han blev äldre tävlingssimmade han på elitnivå, samtidigt som han började studera till mäklare.
– Jag har alltid tyckt om att ha höga målsättningar. Och det är samma krav på disciplin och ordning i mäklarbranschen som när man elitidrottar. Tävlingsmomentet finns ju också på ett sätt här.
Tävlar ni mot varandra?
– Nej, svarar Eva samtidigt som Marcus nickar leende, och erkänner:
– Lite tävling blir det allt.
För sex år sedan hamnade mor och son på samma företag; HusmanHagberg i Linköping. I privatlivet blir det mycket jobbprat. Evas man, Marcus pappa, arbetar i byggbranschen tillsammans med Marcus äldre bror. Runt köksbordet blir det livliga diskussioner om det är mäklar- eller byggbranschen som har bäst kunskap om bostadsmarknaden. Ofta lär de sig av varandra.
– Ett tag var vi inne på att starta ett familjeföretag där vi både skulle bygga och sälja hus, berättar Eva.
Under Marcus uppväxt arbetade Eva mycket, ofta på obekväma arbetstider. Det var inget som avskräckte Marcus från yrket – han fick snarare en realistisk bild av det.
– Många på mäklarutbildningen förstår inte hur mycket arbete det här yrket innebär. En klasskompis undrade om han var tvungen att ha visning varje söndag... Det är ju så, vi arbetar när andra är lediga, säger Marcus. Eva fortsätter:
– En gång blev jag kallad livegen av en kund. Han tyckte att jag skulle vara tillgänglig dygnet runt.
Det är många bollar som ska hållas i luften, och hårt arbete även utanför jobbet. Det är kunder som ringer och frågar om tapetval på långfredagen. Bönder som lägger bud 4.30 på morgonen.
Vad är det bästa med att vara kollegor?
– Vi kan ha väldigt rak kommunikation. Vi behöver inte linda in saker, utan kan fråga rätt ut varför den andra gjorde ditt eller datt.
Vad kan ni irritera er på hos varandra?
– Att jag är någon slags teknikjour för mamma, säger Marcus. Eva invänder snabbt:
– Fast du försvinner alltid kvickt på något ärende när jag ber dig installera ett program.
Har mamma lärt dig mycket?
– Nej, jag är fullärd, flinar Marcus och tittar retsamt på Eva, som höjer ögonbrynen.
– Ja, ibland vill man be dig att dämpa dig lite . . .
Om dina framtida barn säger att de vill bli mäklare, vad säger du då Marcus?
– Aldrig i livet! Skämt åsido, om de är rätt typ kommer jag att uppmuntra dem.