- Men man är på väg att lyckas, säger Cecilia Bjursell som nyligen disputerade på sin studie av fusionen, vid den ekonomiska institutionen, Linköpings universitet.
År 2000 gick två av nordens största godisproducenter samman och bilade Cloetta Fazer. Båda företagen var framgångsrika familjeföretag med stark ställning på hemmamarknaden, ändå var de olika.
Cloetta har haft en praktiskt orienterad organisationskultur, med mycket "tyst" kunskap som inte demonstrerats utåt. Fazer däremot har av tradition haft en akademiskt orienterad kultur. Företaget har setts som en av de mest attraktiva arbetsplatserna för finska handelsstudenter.
- Fazer har en mycket speciell ställning i Finland. Varumärket Fazer Blå är starkare än Nokia, säger Cecilia Bjursell.
Hon fick tillstånd att videofilma en serie möten i en utvidgad ledningsgrupp som hade uppgiften att arbeta fram en för de båda företagen gemensam organisationskultur, samtidigt som de gamla kulturerna skulle bevaras.
Har man lyckats? Både och, säger Cecilia Bjursell.
Det hon framförallt observerat är att integrationsprocessen när två företag fusioneras, har en dubbelhet.
- Det uppstår spänningar mellan olika företagskulturer men också mellan olika hierarkier i företagen.
Ett exempel på det senare är införandet av ett nytt gemensamt styrsystem. Koncernledningen drev på och drev också igenom det trots att mellancheferna varken såg det som något nödvändigt eller ens positivt.
Ytterligare en motsättning är den mellan integration och konkurrens. Företagsledningen talade om vikten av att integrera men höll tyst om att de två företagen samtidigt befann sig i en konkurrenssituation. Det hade varit lättare om det erkänts, säger Cecilia Bjursell.
Idag har ledningsgruppen kommit långt i sin strävan att skapa en gemensam företagskultur, säger Cecilia Bjursell. Rent finansiellt har också sammanslagningen lyckats, aktiens värde har vuxit.
Det pågår en tvist mellan de båda ägarfamiljerna om hur kontraktet som gäller ägandet ska tolkas. De anställda har inte påverkats direkt, men tvisten skapar en osäkerhet inför framtiden, säger Cecilia Bjursell.