Att skicka sponsrade årsbiljetter från ett kommunalt bolag till den kommun som äger det är ingen god idé, enligt Helena Sundén, generalsekreterare på IMM.
– Ur aspekten mutor är det olämpligt att göra på det här sättet. Det kan uppfattas som en muta att lämna något till dem som kan fatta positiva beslut för det här bolaget. Det kan misstolkas åt alla möjliga håll, säger hon.
En kommun och dess bolag är helt skilda enheter, enligt generalsekreteraren.
Även hennes föregångare Torbjörn Lindhe, som numera driver företaget Mot mutor och korruption i Sverige, reagerar på samma sätt. I ett mejl till Corren skriver han bland annat: "Även kommunala bolag måste iaktta de strängare regler som gäller mot offentliga tjänstemän och politiker. Bara av detta skäl borde kommunalråden tacka nej."
Kommunledningskontoret borde istället skicka tillbaka biljetterna till toppen av Nulinks organisation, menar Helena Sundén. Biljetterna bör därefter lottas ut bland bolagets personal, som en sorts personalvård. Mottagaren får då betala skatt för antalet besökta matcher.
– Vill kommunpolitikerna sedan gå på hockey kan de betala själva. Då behöver inte det här uppstå, säger Helena Sundén.
Inte heller ur en skattemässig synpunkt får den nya Linköpingsmodellen godkänt. Det är visserligen bättre att ha ett system med opersonliga bokningsbara biljetter än som tidigare de personbundna - och skattepliktiga - årskorten. Men fortfarande finns det en hel del hinder att ta sig över för den som vill representera under en hockeymatch och samtidigt slippa att förmånsbeskattas.
För det första måste den som fått förmånen kunna presentera ett godkänt underlag över vilka som deltagit och vad syftet har varit.
– Det är inte representation bara för att man tar med en affärsbekant, utan det måste ske i samband med en förhandling eller någonting liknande, säger Yngve Gripple, rättslig expert på Skatteverket.
En regel som dock går tvärs emot IMM:s ståndpunkt att offentliganställda och förtroendevalda bör vara ytterst sparsamma med det externa umgänget under pågående avtalssituationer.
– Det krockar med mutaspekten, så är det, säger Helena Sundén.
Även Yngve Gripple på Skatteverket håller med om att de båda regelverken är motsägelsefulla.
– Det är sant. Det är kanske inte vid så många tillfällen som man kan använda ett sådant här kort i tjänsten, säger han.