"Vi är många som försöker bedriva en så bra omsorg vi kan för våra barn i vår stad. Det är en tråkig känsla att känna sig motarbetad av kommunen", säger Henrik Sundström, styrelseordförande för Minigiraffen.
Kommunen får i år drygt 40 miljoner kronor i statsbidrag att dela ut till förskolor.
Statsbidrag kan ses som "extrapengar" utöver den ersättning per barn som alla förskolor får.
Linköpings politiker har beslutat att av dessa 40 miljoner ska 33 miljoner gå till att behålla eller rekrytera personal. Det är här de fristående förskolorna tycker att det blir orättvist. För av de 33 miljonerna går 30 miljoner till kommunala förskolor.
Anledningen är att politikerna anser att kommunen drabbats hårdast av den minskade demografin, det vill säga att det föds allt färre barn. Bidraget ska användas till att behålla den personal som blivit övertalig på grund av de minskade barnkullarna.
Det här har fått de fristående förskolorna att slå bakut.
Flera av dem anser att kommunens uträkning är fel och bryter mot Skolverkets riktlinjer.
En av dem är Henrik Sundström, styrelseordförande för föräldrakooperativet Minigiraffen i Mjärdevi. Han påtalar att många av de barn som kommunen "förlorat" har valt att byta till privat förskola självmant – något som inte nämns i beslutsunderlaget.
– De förskolor som är populära och ökar i barnantal "straffas" på det här sättet.
Minigiraffen drivs som en ekonomisk förening. All eventuell vinst går tillbaka in i verksamheten. Vanligtvis brukar förskolan få cirka 170 000 kronor i statsstöd. I år får de 30 000.
– Nu riskerar personaltätheten att bli lägre på Minigiraffen, säger rektor Anna Gutenmark.
Några uppsägningar är dock inte aktuella i nuläget.
Anna Gutenmark har varit rektor på Minigiraffen i över 20 år. "När jag började arbeta var vi fristående förskolor mer inkluderade i vad som hände i kommunen. Vi deltog i möten och var ibland inbjudna till utbildningar. Idag är vi helt exkluderade".
Kan man som fristående förskola räkna med att få statsbidrag?
– Nej. Vi räknar inte med det i vår budget. Men beloppet har varit ungefär detsamma i många år, så självklart blev vi mycket förvånande när det uteblev. Barn i fristående förskola har lika stor rätt till dessa pengar, säger Henrik Sundström.
Dessutom ifrågasätter han att kommunen verkligen använt pengarna till att bibehålla personal.
– I statistiken från Skolverket syns att kommunen minskat personalstyrkan med 99 tjänster sedan 2022.
Även Therése Wallén, ansvarig för Föreningen Värdefulla Barn och Ungdomar, reagerar. Den ideella föreningen driver förskolor i åtta kommuner.
– Ingen annan kommun gör som Linköping. Det här handlar om väldigt mycket pengar. Det blir inte likvärdigt, säger hon.
Hon säger att det skapar en oro kring hur Linköpings kommun ser på fristående aktörer.
– Kommunen ändrade förutsättningarna utan att kommunicera det. Hade vi vetat detta hade vi kanske tagit in färre barn för att få del av stödet, säger hon.
Varken Minigiraffen eller FVBU har räknat med statsstödet i sin budget, men säger samtidigt att summan har varit ungefär lika stor varje år väldigt länge vilket gjort att de i praktiken ändå räknat med pengarna.
Av alla förskolebarn i Linköping går cirka 20 procent i en fristående förskola. Hit räknas både aktiebolag, kooperativ av olika slag och ideella föreningar. Totalt finns 47 stycken. De senaste åren har antal barn i de fristående förskolorna ökat.
– Vi vill bedriva en bra verksamhet för våra barn. De fristående förskolorna fyller en viktig funktion. Men ett sådant här beslut gör att man känner sig motarbetad. Jag känner mig orolig, säger Henrik Sundström.
Nu har över 20 fristående förskolor ställt sig bakom en skrivelse som skickats till Skolverket. Här står bland annat att kommunen undanhåller "bidraget från de som verkligen utför uppgiften, att ta hand om barnen".
– Jag vill att kommunen omprövar beslutet, säger Henrik Sundström.
På frågan om hur Elias Aguirre (S), ordförande i barn-och ungdomsnämnden, ser på de fristående förskolornas framtid säger han: "Jag tror att vi kan komplettera varandra bra."
Elias Aguirre (S), ordförande i barn-och ungdomsnämnden, försvarar beslutet. Kommunen har en skyldighet att se till att det finns förskoleplatser även när barnkullarna blir större igen, säger han.
– Det här är ett sätt för oss att hålla så många som möjligt av våra förskolor öppna, inte minst på landsbygden.
Elias Aguirre vill inte bemöta kritik kring detaljerna om uträkningen.
– Jag har egentligen inte så mycket att säga om det. Jag är trygg med hur vi räknat. Men ja, det stämmer att vi minskat personalstyrkan. Utan statsbidraget hade den minskningen blivit ännu större.
Flera små förskolor går miste om stora summor pengar. Varför kommunicerades inte den här förändringen?
– Förändringen i demografi har gått fort. Det är tufft för alla som driver förskolor. Vi har flaggat för att beslut kring statsbidraget ska tas. Kanske hade vi kunnat göra det ännu bättre, men det här gäller statsbidrag som man inte kan räkna med kommer vara samma varje år, säger Elias Aguirre.