Fasaden pryds av en rad maskaroner, gipsfigurer vilka efter antika förebilder pryder många nyrenässansfasader. Under takskägget föreställer de lejon, medan de på mellanvåningen visar sköna kvinnoansikten.
Vår stad
Redan tidigare hade Linköping en rad byggnader uppförda i 1880-talets modestil, italiensk nyrenässans. Det nya med fastigheten vid Trädgårdstorget var dels de kraftiga pilastrarna som skapade fasadernas skuggspel, dels de många gipsfigurerna, så kallade maskaronerna. Idéerna kom att få en rad efterföljare i staden.
Med sin familj flyttade byggherren och byggmästaren Oscar Nylander in i en av fastighetens fyra paradvåningar. Nylander uppgav själv att våningarna hade alla dåtidens bekvämligheter. Bland hans första hyresgäster märktes greve C G Sinclair och Östgötabankens chef B Söderbaum. I bottenvåningen inreddes fem butikslokaler.
Oscar Nylander var under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet en av de mest framgångsrika byggmästarna i Linköping. Arkitekten Sven Gratz var i tjänst 1884–85 hos Nylander. Han var endast 20 år gammal när han ritade huset vid Trädgårdstorget och skulle först 1886 påbörja sin egentliga yrkesutbildning. Gratz lär ha haft bestämda åsikter om det mesta, framför allt om att han själv var en lysande arkitekt. Under åren 1891–1929 var Gratz stadsarkitekt i Halmstad.
Fasaden mot Tanneforsgatan bevarar ännu sin ursprungliga prägel. Från 1933 till sent 1960-tal låg Linköpings Kafé AB:s ölkafé Kopparporten i husets bottenvåning.
Fastigheten kom från 1909 att gå i handel ett par gånger mellan ägare som inte bodde i huset. Hösten 1929 köpte läkaren Oscar Turesson huset. Han flyttade in i byggnaden med sin familj och öppnade även sin praktik där. Med sin hustru Helga, som var brorsdotter till entreprenören Jonn O. Nilson, hade han tre söner. Bo blev lantmätare, riksdagsman och kommunikationsminister, medan Dag och Stig som läkare respektive tandläkare blev välkända i Linköping.
Tandläkaren Manne Laurell köpte 1937 fastigheten. Vintern 1939–40 lät han bygga om vingen längs Trädgårdstorget. Den byggnadsdelen gavs samma höjd som det då nybyggda grannhuset. Den ursprungligen så rikt utsmyckade fasaden rensades och gjordes enhetligt slät, fasaden förvandlades från nyrenässans till funkis.
Fasaden mot Trädgårdstorget förändrades totalt 1939–40. Bland butikerna i huset på femtiotalet fanns Schelins konditori, Lisa Lövensjös Handskaffär samt Margareta Rydingsvärds damkappsbutik Corall. Bild från 1959.
Såväl Corren som Östgöten beskrev förändringarna i positiva termer och konstaterade, att även husets lägenheter moderniserats samt beskrev bottenvåningens butikslokaler som moderna och flotta. Ritningarna utfördes av Linköpingsarkitekten Melker Andersson. Efter det att ombyggnadsarbetena färdigställts öppnade Laurell sin praktik i huset samt bosatte sig där med sin familj. Även en rad på Saabanställda ingenjörer kom då att bli hyresgäster i huset.