– De här människorna befinner sig så långt ned man kan komma. Jag vänjer mig aldrig vid den utsatthet och diskriminering romerna är utsatta för både hemma i Rumänien, bland olika tiggargrupper, och här i Sverige.
I topp på hennes önskelista står ett ordentligt härbärge.
– Som det vi drev tillsammans med Ryttargårdskyrkan i fyra olika omgångar. Att romerna inte utnyttjade alla platser berodde dels på den förhållandevis varma vintern, dels på att de blev hotade av andra tiggargrupperingar, ville hålla samman gruppen och därför valde att bo i läger i stället.
Varför är inte värmestugan i Vidingsjö bra?
– Det finns inga madrasser, täcken eller kuddar. Inga tvättmöjligheter och ingen frukost eller kvällsmat. Det är fyra kilometer dit, så de måste åka buss som i deras värld kostar för mycket. Ibland är det dessutom så att de nekas kliva på eftersom busschauffören är rädd för bråk. De har heller inte tillgång till lokalerna under dagtid.
Hur hjälper ni?
– Med foliefiltar, soppa och duschmöjligheter på lunchen och på torsdagskvällar kan de få rena kläder och träffa en läkare. Vi har också ett program där romer får lära sig att läsa och skriva. De umbäranden de lever under är ofattbara för en vanlig svensk.
Hur kan vanliga människor bistå?
– Förutom genom att skänka en slant som går till något så viktigt som deras barns skolgång, menar du? Tja, om du ser en människa sitta på en pappkartong och frysa – ge henne en filt och något varmt att dricka!