Karolina Janiec flyttade från Polen till Sverige för kärlekens skull. Hon trivs i de svenska skogarna - och i Tinnerö. "Det ska bli så kul att jobba där i sommar", säger hon.
Ullstämmaskogen söder om Linköping sjuder av liv den här vårmorgonen, men på den plats där vi är handlar det mest om död. Fallna granar ligger huller om buller – en rest från de senaste årens kraftiga angrepp av granbarkborre.
Det är i sådana här miljöer som Linköpingsbon Karolina Janiec har rört sig. Hon ägnade ett år åt att studera döda eller döende granar och vad så kallad avbarkning får för effekt på granbarkborren och andra skalbaggar.
Nu är examensarbetet klart.
– För mig var det här jobbet bulls eye, jag älskar ju skalbaggar och småkryp, säger Karolina med ett leende.
Det är en omfattande studie med tydliga resultat. Bland annat visar den att avbarkning är mycket effektivt mot granbarkborren, men också mot de flesta andra skalbaggsarter som lever i granarna.
– På avbarkade träd fanns kanske en art och fyra till sex individer, medan det var ungefär 300 individer och cirka 20 arter på de träd som lämnats ifred. Det är väldigt stor skillnad, säger Karolina Janiec.
Granbarkborrens omfattande angrepp började med den rekordtorra sommaren 2018 och ledde till stora skador på skogen – många skogsägare förlorade enorma belopp.
– Granbarkborren är farlig för skogen vid såna här stora utbrott, och jag har förståelse för skogsägarna. Men den är även en naturlig del av skogsdynamiken. Granbarkborrar fanns även förr i tiden, men inte i de här antalen.
Både Karolina Janiec och handledaren Nicklas Jansson vill nyansera bilden av granbarkborren och påpekar att den drar till sig många andra arter.
– Studien bekräftar att granbarkborren startar upp en otrolig mångfald. Den är en viktig motor i våra skogar för att behålla biologisk mångfald eftersom det blir så mycket död ved kvar, säger Nicklas Jansson.
Över 40 000 individer av skalbaggar undersöktes i Karolina Janiecs studie.
Under våren 2023 satte Karolina Janiec upp fler än 80 fällor i fyra naturreservat som sedan inspekterades i jakt på olika skalbaggar. De angripna granarna fälldes mellan 2019 till 2022, på så vis kunde hon se hur artsammansättningen utvecklades i träden.
Över 40 000 individer undersöktes och 124 olika skalbaggsarter hittades.
Karolina gjorde flera häpnadsväckande fynd. Bland annat hittade hon de sällsynta mindre timmerman och tallbarkssvartbagge, två arter som inte fanns i Östergötland före utbrottet. Nio rödlistade arter hittades också, vissa i hundratal.
– Så mycket död ved ger mycket mat. Det gynnar inte bara granbarkborren utan även sällsynta arter, säger Karolina Janiec.
Så här såg Karolinas insektsfällor ut som hon själv monterade drygt 80 av.
Hon ler när hon minns tillbaka till kalla, snöiga dagar i april i skogen när fällorna skulle sättas upp och vittjas.
– Det blev några gråtpauser, sen var det okej. På våren och sommaren blev det jättekul, säger hon.
Handledaren Nicklas Jansson säger att han nästan hade dåligt samvete över att hans student fick jobba så hårt.
– Det är nog det mest fysiska exjobbet jag handlett någon gång.
Är du trött på granbarkborrar och andra skalbaggar nu?
– Nej! Jag saknar det jättemycket, säger Karolina Janiec.
Karolina Janiec.
Om fem-tio år hoppas hon kunna följa upp sin studie. Då har vedlevande svampar dykt upp på träden vilket troligen påverkar vilka arter som hittat dit.
Vad ska du göra nu?
– Jag börjar som timanställd på Naturum Tåkern i påsk. Jag vill gärna jobba ute i naturen. Jag gnäller när det är tufft, men efteråt glad att jag gjorde det.