Folkungavallen ska rivas för att ge plats Ă„t bostĂ€der och en ny simhall. Bygg- och miljönĂ€mnden beviljade vid sitt senaste möte rivningslov och kommunen tar nu in anbud frĂ„n företag som vill Ă„ta sig rivningen. Vid Ă„rsskiftet Ă€r det meningen att Folkungavallen ska vara borta â entrĂ©erna, lĂ€ktarna, omklĂ€dningsrummen, elcentralen och isanlĂ€ggningen som finns kvar frĂ„n tiden dĂ„ det spelades hockey hĂ€r.
Men allt ska inte rivas. Stadsarkitekten Alexandru Babos har krÀvt att glasskiosken frÄn 1938, en niokantig byggnad med koppartak, ska flyttas och bevaras. Kiosken rÀknas till Folkungavallen trots att det var badgÀsterna frÄn Tinnis som handlade hÀr en gÄng i tiden.
â Den Ă€r platsbyggd och i dĂ„ligt skick, men vi ska göra vĂ„rt bĂ€sta för att flytta den och hitta ett annat stĂ€lle dĂ€r den kan anvĂ€ndas, sĂ€ger Mikael Klingefjord pĂ„ kommunens mark- och exploateringsavdelning.
Stadsarkitekten hade egentligen helst sett att hela Folkungavallen bevarades. SÄ hÀr skrev han till bygg- och miljönÀmnden:
"Bedömningen Àr att det handlar om mycket höga kulturmiljövÀrden (som aldrig pÄ riktigt kom in i avvÀgningen om platsens framtid), men i nulÀget Àr de inte lÀngre aktuella att ta hÀnsyn till. Den pÄgÄende processen bedömer jag som omöjlig att pÄverka och dÀrmed sörjer jag stadens förlust av en minnesvÀrd och anrik idrottsmiljö i tysthet."
En annan som sörjer att Folkungavallen försvinner Ă€r Sven Hagman pĂ„ Ăstgöta idrottsmuseum. Museet tĂ€nker nu rĂ€dda nĂ„gra saker frĂ„n Folkungavallen till museet i Vidingsjö.
â Vi vill inte att allt ska försvinna. Tre saker har vi planer pĂ„ att hĂ€mta: den stora skylten som det stĂ„r Folkungavallen pĂ„, en spĂ€rrgrind frĂ„n entrĂ©n och â om det gĂ„r â en bit av löparbanan.
Sven Hagman har mÄnga minnen frÄn Folkungavallen. Det första Àr frÄn 1952, nÀr en grupp jamaicanska löpare sprang dÀr efter att ha tÀvlat i Helsingfors-OS.
â Jag kom till Linköping frĂ„n Lindesberg som grabb och hade aldrig sett elitidrott, sĂ„ det Ă€r ett starkt barndomsminne. Matchen mellan Saab och Linköping 1973 med 20 000 Ă„skĂ„dare var ocksĂ„ speciell. Det var sĂ„ mycket folk att man fick planka för att ta sig ut ...
Linköpings kommun försökte sÀlja den stora huvudlÀktaren, men ingen var intresserad. En liten del av den kan eventuellt ÀndÄ ÄteranvÀndas.
â Kanske vid Smedstad ridsportcenter eller fotbollsplanen i Ryd. Men det skulle kosta pengar att flytta och bygga upp. Vi hĂ„ller pĂ„ att titta pĂ„ det nu, sĂ€ger Hans Mayer pĂ„ kultur- och fritidskontoret.