Folkungavallen ska rivas för att ge plats åt bostäder och en ny simhall. Bygg- och miljönämnden beviljade vid sitt senaste möte rivningslov och kommunen tar nu in anbud från företag som vill åta sig rivningen. Vid årsskiftet är det meningen att Folkungavallen ska vara borta – entréerna, läktarna, omklädningsrummen, elcentralen och isanläggningen som finns kvar från tiden då det spelades hockey här.
Men allt ska inte rivas. Stadsarkitekten Alexandru Babos har krävt att glasskiosken från 1938, en niokantig byggnad med koppartak, ska flyttas och bevaras. Kiosken räknas till Folkungavallen trots att det var badgästerna från Tinnis som handlade här en gång i tiden.
– Den är platsbyggd och i dåligt skick, men vi ska göra vårt bästa för att flytta den och hitta ett annat ställe där den kan användas, säger Mikael Klingefjord på kommunens mark- och exploateringsavdelning.
Stadsarkitekten hade egentligen helst sett att hela Folkungavallen bevarades. Så här skrev han till bygg- och miljönämnden:
"Bedömningen är att det handlar om mycket höga kulturmiljövärden (som aldrig på riktigt kom in i avvägningen om platsens framtid), men i nuläget är de inte längre aktuella att ta hänsyn till. Den pågående processen bedömer jag som omöjlig att påverka och därmed sörjer jag stadens förlust av en minnesvärd och anrik idrottsmiljö i tysthet."
En annan som sörjer att Folkungavallen försvinner är Sven Hagman på Östgöta idrottsmuseum. Museet tänker nu rädda några saker från Folkungavallen till museet i Vidingsjö.
– Vi vill inte att allt ska försvinna. Tre saker har vi planer på att hämta: den stora skylten som det står Folkungavallen på, en spärrgrind från entrén och – om det går – en bit av löparbanan.
Sven Hagman har många minnen från Folkungavallen. Det första är från 1952, när en grupp jamaicanska löpare sprang där efter att ha tävlat i Helsingfors-OS.
– Jag kom till Linköping från Lindesberg som grabb och hade aldrig sett elitidrott, så det är ett starkt barndomsminne. Matchen mellan Saab och Linköping 1973 med 20 000 åskådare var också speciell. Det var så mycket folk att man fick planka för att ta sig ut ...
Linköpings kommun försökte sälja den stora huvudläktaren, men ingen var intresserad. En liten del av den kan eventuellt ändå återanvändas.
– Kanske vid Smedstad ridsportcenter eller fotbollsplanen i Ryd. Men det skulle kosta pengar att flytta och bygga upp. Vi håller på att titta på det nu, säger Hans Mayer på kultur- och fritidskontoret.