– Den här muren är väldigt viktig, säger Emma Karlsson som är projektledare och arkeolog vid Östergötlands museum. Med hjälp av den kan vi se precis hus bred kyrkan var och jämföra med andra liknande kyrkor. Dessutom ser vi hur den är uppbyggd, Den är bättre bevarad än tidigare fynd.
Muren har egentligen redan varit framme i ljuset för över hundra år sedan. 1912 byggdes det stora huset vid torgets sydsida, och då hittade muren och ritades av.
– Inga som helst referenser visade var muren fanns, säger Emma Karlsson, den kunde inte placeras i något sammanhang.
På 1970-talet grävdes ett schakt lite väster om dagens murfynd och då återfanns också en del av muren. Då visste ingen vad det egentligen var som hade hittats, man trodde fortfarande att franciskanernas kloster hade legat på en helt annan plats.
– Man grävde bort alltihop, säger Emma Karlsson, i den delen finns ingenting kvar. Det här är vad som återstår av klosterkyrkans sydsida.
De närmaste dagarna grävs det här schaktet färdigt. Sedan fortsätter grävningen längs med torgets sydsida.
– Det är egentligen en schaktningsövervakning, säger Emma Karlsson, vi undersöker området samtidigt som andra arbeten pågår. Här skulle en ledning för takvatten grävas ner.
Därmed kan arkeologerna inte ge någon exakt tidplan för när olika delar är färdigundersökta.
– Nej, det är annat arbete, transporter och logistik som avgör hur lång tid arbetet tar, säger Emma.
Så småningom ska hela torgnivån ner en halvmeter och det betyder ytterligare schaktningsarbeten. Där den gamla transformatorstationen fanns, strax norr om den nyfunna muren, ska det bli vattenkonst och det betyder djupare grävning i det området.
Med franciskanerklostret föddes staden Linköping. Samtal förs om hur fynden från utgrävningarna ska kunna visas upp. Emma Karlsson sitter med i gruppen som diskuterar frågan.
– Det är en del av Linköpings tidigaste historia, och på något sätt ska det visas.