– På kartan från 1696 syns att det fanns en fruktträdgård och två kålgårdar i det här området, berättar Annika Nordström som är arkeolog.
Arkeologerna har hittat spår av odlingar av både grönsaker och medicinalväxter.
– Vi har hittat fröer från exempelvis kikärt, kokärt och persilja, men också spikklubba, bolmört och läkemalva.
Trädgårdsmästaren Klas Schlichting har utifrån detta gjort en rekonstruerad 1600-1700-talsodling i Naturcentrum, och den visas på arkeologidagen.
Trädgårdsarkeologi är ett tämligen nytt forskningsområde.
– Ja, det är egentligen först de sista tio åren som vi har sysslat med detta i Skandinavien, säger Annika Nordström. Förr utgick man ifrån att städerna var helt beroende av den omgivande landsbygden. Nu har vi förstått att de var betydligt mer självförsörjande.
Stadsborna hade alltså egna odlingar?
– Ja, trädgårdsodlingarna var en del av deras vardag. Det fanns många gröna rum i städerna som inte alls bara bestod av trånga, smala gränder. Nya metoder och nya teorier har förändrat vår bild.
Samma mönster finns i andra städer.
– Vi har bra exempel på stadsodlingar i Vadstena och Norrköping. Vi är en grupp arkeologer från Statens historiska museer i Linköping som har ett stort intresse för just det här området.
Fotnot: På söndag kl 13 och kl 15 berättas om historiska stadsodlingar och odlingen i Naturcentrum visas. I Söderköping presenteras försvunna kyrkor, samling kl 12 i Kanalhamnen. I Norrköping har stadsmuseet olika aktiviteter från kl 11.