Fredrik Löfgren, som fick Mensapriset 2023 för sitt arbete med barn, möter upp oss vid entrén på Valla folkhögskola. Lektionerna har precis dragit igång och korridorerna inne på skolan ekar tomma. Ungdomarna som valt matematik som inriktning är uppdelade i olika lektionssalar efter ålder och kunskapsnivå. Resterande av de 69 ungdomarna på lägret är borta på universitetsområdet och fördjupar sig i programmering.
– Här inne har de en tävling, säger Fredrik och går in i ett av klassrummen.
För att blir antagen till mattekollot krävs det att du klarar ett antagningsprov eller har tävlat i matematik.
Han berättar hur han vill ge tillbaka och vara en förebild för barn och ungdomar idag.
– Jag var väldigt understimulerad i skolan, jag förstod inte varför man gick igenom visa saker flera gånger till exempel. Det blev lättare att dra sig undan istället för att försöka umgås med folk, säger Fredrik.
Att känna sig understimulerad är ett vanligt problem för särskilt begåvade elever i den svenska skolan, berättar han. Det kan leda till att man blir utåtagerande och stör sina klasskamrater, skolan blir tråkig och det blir lätt att strunta i att gå dit. Fredrik berättar att det kan leda till att man väljer att inte pluggar vidare över huvud taget och att det i värsta fall kan leda till drogproblem. Men detta är något grundarna Fredrik Löfgren och Valentina Chapovalova vill ändra på.
I år är det 10-årsjubileum för Mattekollot och många barn har rest långt för att få vara med på kollot här i Linköping. För flera av dem är det första gången de är borta från sina föräldrar så här länge och även för föräldrarna kan det vara första gången de är utan sina barn tio dagar i sträck.
Vad tror du är det viktigaste för barnen?
– Jag tror ju att det kanske kan vara vännerna man får och att få känna att man har ett sammanhang. Man kanske känner sig lite udda, man kanske blir mobbad eller känner sig utanför. Här kan man hitta ett sammanhang och känna sig accepterad för sitt intresse på ett helt annat sätt.
Fredrik förklarar att majoriteten alltid är killar på deras Mattekollo.
– Tyvärr är det mer accepterat för killar att sticka ut och vara mer nördiga. För killar är det mer accepterat att vara störig eller introverta. Tjejer uppmuntras heller inte lika mycket till sina intressen och tappar dem ofta efter mellanstadiet. Därför är de viktigt att vi här uppmuntrar dem och har kvinnliga förebilder de kan se upp till.
Första halvan av förmiddagens mattelektion är avklarad och barnen har rast. Ledarna kommer ut och berättar för oss vad mattekollot har betytt för dem. Många av ledarna har gått på kollot tillsammans som elever och vill nu ge tillbaka och hjälpa andra barn.
Men kollot har också kommit med några utmaningar. Fredrik berättar att de fått lära sig av sina misstag. De första åren gick de igenom ämnen från kursplanen, detta ledde till att barnen blev ännu mer understimulerade i skolan. Nu fokuserar kollot på ämnen och delar inom matematik som inte kommer upp i skolan som till exempel gruppteori eller knutteori som handlar om att knyta skorna och hur man beskriver det matematiskt.
Att man fördjupar sig mer i de olika ämnena är något Julia Sundin från Stockholm uppskattar. Målet är att utveckla sin matematik för att öka chanserna för att komma in på flera gymnasium. Det är hennes första gång på mattekollot och under tiden här hon fått upp ögonen för programmering.