Välfärdsbrott eller inte – kommun och åklagare oense

Fem år efter att Linköpings kommun polisanmält vårdföretaget för välfärdsbrott lades ärendet ner. Kommundirektör Paul Håkansson är mycket kritiskt till åklagarens hantering av ärendet. "Vi kan inte förväntas göra polis och åklagares jobb", säger han.

Kommundirektör Paul Håkansson är inte nöjd med hur polis och åklagare har skött hanteringen av kommunens anmälan om misstänkt välfärdsbrott. "Det uppmuntrar inte precis för kommunen att anmäla brott", säger han.

Kommundirektör Paul Håkansson är inte nöjd med hur polis och åklagare har skött hanteringen av kommunens anmälan om misstänkt välfärdsbrott. "Det uppmuntrar inte precis för kommunen att anmäla brott", säger han.

Foto: Carl Karlsson

Linköping2023-07-09 05:00

Kommunen ansåg sig, i undersökningar av företaget, ha sett att man tagit betalt för hemtjänsttimmar man aldrig utfört. Totalt rörde sig om en summa på cirka 27 miljoner. I sin anmälan skriver kommunen att Isa omsorg AB har "vilselett och förmått Linköpings kommun att betala ut ersättning som de inte haft rätt till".

– Vi är inte nöjda med hur det här har hanterats av polis och åklagare.  Enligt vår uppfattning tycker vi att domen från början av juni i år ger oss starkt stöd för att det här företaget har begått välfärdsbrott, säger kommundirektör Paul Håkansson.

Han ifrågasätter hur polis och åklagare arbetar med frågor av det här slaget.

– Vi i kommunen får ständigt till oss att vi måste jobba mycket mer med välfärdsbrott. Då är en sådan här hantering av ett ärende inte särskilt uppbyggligt för oss.

Chefsåklagare Eva Nemec Nordh menar att hon på det underlag som kommunen lämnat in inte kunde visa att det handlade om feldebitering som kommunen påstod. Däremot var det feldokumenterat.

– För att jag ska påstå brott måste jag kunna visa att man uppsåtligen lurat kommunen. Jag kunde inte visa det. Men sedan var det uppenbart att företaget hade uppdrag som växte dem över huvudet. Att det var kaos, det var tydligt i kommunens utredning och det bidrog nog till att kommunen inte heller hade grepp om hur det var. Det var dåliga rutiner både hos kommunen och hos det här bolaget.

Men kommunen menar att när ett företag har uppdrag enligt lagen om valfrihet (LOV) så bygger det på ömsesidigt förtroende.

– Visst, men att påstå att det handlar om brott ställer andra krav. Att företaget hade fel och kanske debiterade fel är en sak, men jag måste visa att de gjort med brottsligt syfte och det kunde vi inte göra utifrån det underlag vi hade, säger hon.

Hon menar också att man inte kunde hitta så många felaktigt debiterade timmar som kommunen gjorde gällande.

– Om inte kommunen har ordning på sin bokföring så kan inte vi återskapa den i en polisutredning i efterhand, säger hon som svar på kommundirektörens kritik.

Men Paul Håkansson menar att tingsrättens dom visar på raka motsatsen till det chefsåklagaren hävdar.

– Chefsåklagaren verkar inte förstå att deras agerande inte uppmuntrar kommunen att anmäla misstänkta brott om vi förväntas gör polis och åklagares jobb, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!