När regeringen nästa sommar sänker ersättningen för ensamkommande barn innebär det för Linköpings att man går miste om 100 miljoner per år.
Det innebär att alla de avtal om boenden som kommunen ingått, med både kommunala och privata utförare, måste sägas upp.
– Vi kan inte bli sittande med kostnader som vi inte har täckning för och som är staten ansvar att betalar, säger omsorgsnämndens ordförande Daniel Andersson (L).
Kritisk
Han är mycket besviken på Migrationsverkets – och i förlängningen regeringens – beslut om att sänka ersättningen.
– Linköping ställde upp, och vi tog ansvar för människor på flykt, det är vi stolta över. Det var många människor som gjorde extraordinära insatser för att situationen skulle lösas på bästa sätt, säger han.
Att Migrationsverket nu backar på sina åtagande är oroväckande inför eventuellt kommande händelser som kräver extra insatser, anser han.
– Staten borde ha respekt för allt det arbete som många människor gjort och det faktum att alla kommuner ställt upp rejält i en extraordinär situation. Istället fattar man beslut som inte bara påverkar förtroendet negativt för myndigheten utan också myndighetens trovärdighet som en partner till kommunerna.
Han är inte ensam i sin kritik. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också kritiserat Migrationsverket, bland annat för sena utbetalningar till kommuner som tagit emot ensamkommande barn och unga. SKL har varit särskilt kritisk till att hur små kommuner drabbas när de inte får sina pengar i tid.
HVB kontra stödboende
I dagens läge finns 430 ensamkommande barn i olika HVB-hem i Linköping. De unga ska även fortsättningsvis ha någonstans att bo och därför måste kommunen direkt efter en uppsägning av avtalen förhandla fram nya boenden, till ett lägre pris.
I dag får kommunen ersättning med 1 900 kronor per dag för barn under 18 år och lika mycket för ungdomar över 18 år. Från och med nästa sommar sänks ersättningen till 1 350 kronor per dag, för barn under 18 och till 750 för de som fyllt 18 år.
En förklaring, enligt Andersson, är att de tidigare HVB-hemmen i fortsättningen ska fungera mera som stödboenden vilket innebär att det inte finns lika mycket personal på boendet.
Tanken är att det är ungdomar mellan 16 och 18 år som ska bo i de här boendena och de kan i stor utsträckning klara vardagen utan hjälp, är bedömningen.