Josefine Frankner kom 2021 ut med boken "Kristi bruds slav – mitt liv i sektens hjärta" tillsammans med Cecilia Gustavsson. Sen dess åker Josefine runt och föreläser om sina erfarenheter.
Ekot efter de allvarliga och rikskända händelserna kopplade till Filadelfiaförsamlingen i Knutby hörs fortfarande, inte minst genom församlingsmedlemmen Josefine Frankners röst. Förra året kom hon ut med boken "Kristi bruds slav – mitt liv i sektens hjärta" tillsammans med Cecilia Gustavsson – och sen dess föreläser hon om sina erfarenheter.
– Först var det svårt att sätta ord på mig som en "slav", det var inte så det började men med små, små steg blev jag som förblindad, säger Josefine Frankner.
– Mötet med "Kristi brud" var som en förälskelse, en väldigt stark kärlek i början. Jag drogs in i ett starkt maktmissbruk i en tid då jag frågade mig vad jag ville med mitt liv och det kom en ledare som sa sig sitta inne på sanningen.
Efter det välkända morddramat i Knutby 2004 fortsatte frikyrkoförsamlingen att vara aktiv. 2018 upplöstes gemenskapen efter uppgifter om bland annat våldsbrott. 2020 dömdes tre tidigare pastorer för brott gällande misshandel, respektive olaga hot, respektive sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.
Josefine Frankner, som på onsdag kväll besöker Equmeniakyrkan i Linköping, berättar om hur hon manipulerades och hur hon som tonåring skött allt från pastorns kroppsvård till hushållet. Först när det kom fram att Josefines egen dotter utsatts för sexuella övergrepp bröt sig familjen loss, 25 år efter att Josefine kom i kontakt med "Kristi brud".
– Jag tog mig ut när jag var 40 år, det var som om hela mitt vuxna liv var bortkastat. Nu vill jag lyfta att inget är kört och att det går att bli hel som människa.
Hon säger att den mekanism som gjorde att hon blev fast i sekten även kan appliceras på andra grupper, exempelvis de kriminella gängen. Vikten av tillhörighet och normaliseringsprocesser finns även i våld i nära relation samt i organiserad- och hedersrelaterad brottslighet, menar hon.
– Jag är ett levande exempel på hur det jag var i normaliserades. Jag var en trygg tjej med bra uppväxt, men drogs in och söndersmulades. Jag tänker att det är viktigt att se vilka varningssignaler man behöver vara vaken för.
"Ungdomar har varit rotlösa i alla tider, men jag tycker vi ser mer av det nu. Det behöver inte vara ett problem i sig att man söker en identitet, vi söker oss alla fram. Men man behöver hjälp, man behöver ha en vuxen eller en god vän att prata med", säger Ingegerd Svahn, verksamhetschef på S:t Lukas.
Bakom inbjudan står förutom Equmeniakyrkan, också Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle samt organisationen S:t Lukas.
En rotlöshet bland ungdomar är något som S:t Lukas säger att de ser i sin lokala verksamhet i Östergötland. Verksamhetschefen Ingegerd Svahn menar att mängden ungdomar i behov av stöd har ökat, samt att det krupit ner i åldrarna.
– Absolut, vi har ovanligt många ungdomar i vår verksamhet just nu. Vi märker att det finns en oro över utvecklingen i samhället och en identitetslöshet. Då är det lätt att dras in i saker som man kanske aldrig hade kunnat tänka sig, säger hon.
Vad tror du att det beror på?
– Jag tror att många ungas vilsenhet ofta hänger ihop med att man saknar en trygghet hemifrån – en bas – och någon som frågar efter en. Föräldragenerationen idag är upptagen med väldigt mycket och det är svårt att räcka till i det samhälle som har formats.
Arrangörerna bakom onsdagens evenemang vill genom föreläsningen varna för faror med psykisk manipulation, men också peka på att det finns en möjlighet att hantera sitt liv även om man gått vilse.
– Jag hoppas det ska ge en tanke kring att "vakta sig" och att vara rädd om sig själv när det gäller nya idéer – att man är kritiskt tänkande helt enkelt, säger Ingegerd Svahn.