Rikard Norman ansvar för Fastighetsägarnas näringslivspolitik i Östergötland. Han har vid flera tillfällen tidigare uttalat sig om behovet av en ny social bostadspolitik för att få in låginkomsttagare på bostadsmarknaden. Än så länge har det gått trögt med bostadslösningar för personer som har det svårt ekonomiskt, men han ger inte upp och reagerar starkt på Hyresgästföreningens utspel i Corren 25 juni. I debattinlägget "Nej till social housing" sågar Björn Johansson, ordförande i Hyresgästföreningen, region Sydost, Fastighetsägarnas engagemang för att införa sociala lösningar för de utsatta.
I inlägget påminner Björn Johansson om att Sverige på 30-talet hade ett system av "social housing" – det vill säga en modell för att tillgodose bostadsbehovet för de som har svårast att hitta en bostad – och då byggdes de så kallade barnrikehusen som riktades uteslutande till familjer med många barn och svag ekonomi. Det ledde, enligt Björn Johansson, till förslumning och ökad segregation.
Rikard Norman på Fastighetsägarna anser att dessa bostadspolitiska misstag från dåtiden är lätt att undvika och efterlyser en ny rejäl bostadsdebatt.
– Om de som bygger bostäder till exempel skulle reservera maximalt tio procent av beståndet i varje hus till de utsatta finns det ingen sådan risk. Om den utsatta familjen blir ekonomiskt stark får den ändå bo kvar i sin lägenhet, men nästa lägenhet som samma hyresvärd hyr ut tillfaller subventionssystemet. På så sätt finns det inte heller skam över utsattheten, alla lägenheter är blandade och ingen vet vem som bor var, säger Rikard Norman.
Enligt honom är bostadsbidrag en metod som kan fungera, men nuvarande system behöver utvecklas om det ska kunna vara en lösning för de svagaste. Rikard Norman anser att det är tråkigt att Hyresgästföreningen inte kommer med några konstruktiva förslag utan enbart kämpar för att behålla det gamla systemet.
– Deras enda förslag är att bygga bort bostadsbrist med mer bidrag och mer förmånliga statliga lån. Men det fungerar inte. När det byggs med statens ekonomiska hjälp går bostäderna inte till de utsatta, tvärtom. Vår granskning visar att de går till personer vars inkomster är högre än de genomsnittliga hyresgästernas, säger Rikard Norman.
Fastighetsägarna undersökte inkomster hos de familjer som bor i lägenheterna byggda med ett tillfälligt investeringsstöd någon gång mellan 25 mars 2015 och 28 februari 2017. För att kunna göra det fick de hjälp av SCB och Boverket. Totalt rör det sig om 406 hus där det bodde 3 140 personer över 20 år i 41 kommuner. Undersökningen visar att hyresgästerna i dessa 406 bostäder tjänade mellan 10 och 15 procent mer än andra hyresgäster i samma kommuner. Andelen låginkomsttagare i hyresbostäderna byggda med det statliga stödet var 18,7 procent medan andelen i övriga hyresbostäder i riket var 25,2 och i samma kommuner 26,1.
Menar du att det statliga stödet är skadligt eftersom det bor färre låginkomsttagare i dessa bostäder?– Jag menar att de pengarna skulle kunna göra mycket större nytta om de istället riktats till svaga grupper på bostadsmarknaden. Ekonomiskt hyresbidrag skulle följa den utsatte oavsett var den bor. Skulle staten ha samma nivå på bostadssubventionerna idag som 1995 skulle det vara 190 miljarder, vilket är 20 procent av statens totala utgifter. Den modell som Hyresgästföreningen förespråkar skulle vara så enormt kostsam innan den skulle börja hjälpa de svagaste grupperna att statsbudgeten skulle haverera totalt. Riktar vi istället stöden kan vi hjälpa väldigt många för en bråkdel av kostnaden, säger Rikard Norman.