Linköpingslistans Michael Cocozza är kritisk till det nya programmet och anser att kommunen lägger för mycket resurser på styrdokument och för lite på konkreta åtgärder.
I somras, i skuggan av den eskalerande gängbrottsligheten, trädde en ny lag i kraft som ger de svenska kommunerna ett större ansvar för det brottsförebyggande arbetet. För att möta det nya ansvaret har Linköpings kommun bland annat tagit fram ett nytt trygghetsprogram. Programmet är, likt budgeten, ett övergripande styrdokument som pekar ut riktningen för kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Förutom att tryggheten i staden ska öka finns tre huvudsakliga målsättningar:
- En minskad brottslighet kopplad till organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism.
- En minskad brottslighet kopplad till våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
- En minskad brottslighet kopplad till allmän plats.
När programmet skulle klubbas av kommunstyrelsen i tisdags fick det både ris och ros. "Det här dokumentet är högaktuellt och viktigt", sa Kristdemokraternas gruppledare Lieselotte Fager. Linköpingslistans Michael Cocozza var mer kritisk.
– Vi ser problemet med den omfattande programapparaten som kommunen har. Det finns enormt massa styrdokument. Vi tycker att för mycket resurser läggs på program och för lite på konkreta handlingsplaner och åtgärder. Här borde man istället gå direkt på konkreta åtgärder och ta tag i problemet, sa LL-politikern.
Niklas Borg (M), som bland annat är ordförande i kommunens nya trygghetsråd, håller till viss del med om kritiken. Men han är ändå positiv till programmet.
– Jag har tidigare sagt att Linköping har svart bälte i styrdokument. Det är en känga till oss själva. Jag upplever att vi är väldigt duktiga på att producera styrdokument, men det är bara bra om det leder till konkreta handlingar. Det räcker inte att besluta om ett program och sen tro att alla samhällsproblem löser sig. Det måste omvandlas till konkret action också, säger Niklas Borg.
Det nya programmet konkretiserar bland annat hur kommunens samverkan med polisen ska se ut. Här syns kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S), lokalpolisområdeschef Ann-Christine Rehnström och Niklas Borg (M), ordförande för trygghetsrådet, efter explosionen i Ekholmen.
Kommunen har tidigare haft ett antal olika separata styrdokument inom trygghetsområdet. Nu görs strukturen om och det övergripande programmet ska kompletteras med tillhörande handlingsprogram och åtgärdsplan.
Hur ska ni se till att det faktiskt blir "action" och inte bara ett styrdokument?
– Jag tycker att den nya strukturen inbjuder till konkreta åtgärder. Men det är viktigt att politiken inte bara nöjer sig med att fatta beslut om det övergripande styrdokumentet utan att man också följer upp den åtgärdsplan som tas fram av tjänstepersonerna, säger Niklas Borg.
Enligt kommundirektören Paul Håkansson är åtgärdsplanen klar, men den offentliggörs först när det nya trygghetsprogrammet klubbats av kommunfullmäktige. En redovisning av planen kommer att ske under november.
– Åtgärdsplanen är omfattande, på 31 sidor, och beskriver bland annat hur vi ska jobba med kartläggning av brottslighet, hur vi ska utbilda våra medarbetare och hur samverkan med polisen ska se ut. Det finns en punkt som handlar om hur vi ska motverka gängens nyrekrytering av unga och där finns konkreta åtgärder – allt från att vi ska verka för att polisen besöker våra skolor till att vi ska implementera projektet Rätt Kurva, säger Niklas Borg.
Åtgärdsplanen, som hör till det övergripande programmet, ska presenteras i november och består av 31 sidor.
Har kommunen varit dålig på konkreta åtgärder tidigare?
– Jag tycker att den gamla strukturen var otydlig. Nu har vi bättre förutsättningar att få ordning och reda. Det blir enklare för politiken att följa upp insatserna och se till att vi gör rätt saker.