– Förlossningstrauma kan likställas med det trauma som upplevs efter en flygkrasch eller en naturkatastrof och i förlossningsvården finns inte den specialkunskap som krävs, säger Klaas Wijma, professor vid Linköpings universitet.
Han påpekar att det inte handlar om någon anklagelse.
– Svensk förlossningsvård hör till de bästa i världen. Barnmorskorna kan vara hur kompetenta som helst men det hjälper inte i sådana lägen.
Klaas Wijma arbetar med att ta fram en nätbaserad traumabehandling. Inom ramarna för projektet testas terapiformen på kvinnor i hela landet. I sommar har studien kommit halvvägs.
– Den som varit med om ett trauma vill lämna platsen där det har ägt rum och aldrig återvända. Målet med studien är att tidigt efter förlossningen fånga upp de patienter som i dag försvinner i periferin.
Är nätbehandling en lösning på problemet?
– En fördel är att man når ut till många. Den kan bli ett bra redskap men behandlingen är inte någon helhetslösning. Ytterst handlar det om att den psykologiska och den medicinska världen måste mötas och samarbeta bättre.
Behandlingen innebär förenklat att patienten tar sig fram steg för steg med hjälp av en tät kontakt med en terapeut.
Vilka problem ser du med metoden?
– En nackdel är att man går miste om den mänskliga kontakten. Men för någon annan kan just det vara en fördel.
Om nätbaserad behandling kan vara ett bra alternativ vill Lotta Tydén, vårdenhetschef vid förlossningen i Linköping i dagsläget inte ta ställning till eftersom forskningen inte är avslutad. Hon poängterar att begreppet trauma inte så ofta används inom förlossningsvården.
– Det handlar ju om psykologiska besvär som uppstår en tid efter att man upplevt någonting svårt. Vi pratar oftare om kris och vi försöker självklart finnas till hands när behov av krisbearbetning uppstår.
Hur då?
– Varje nyförlöst kvinna ombeds under BB-tiden att poängskatta sin upplevelse mellan ett och tio. För att kunna hitta och sedan stötta kvinnor som uttrycker en svår förlossningsupplevelse, åtta eller högre på skalan, erbjuder vi i första hand samtal med barnmorska eller läkare, men även kurator och psykolog kan erbjudas, säger Lotta Tydén.
När det gäller varje enskilt bemötande upplever hon dock att man har en bit kvar att gå.
– Vi jobbar hela tiden för att i varje möte kunna se patientens och familjens individuella behov av omhändertagande och här kan vi bli bättre.
Vad har du för kommentar till att familjen Strindemo inte anser att de fick det stöd de behövde?
– Det är förstås ledsamt att höra familjens upplevelse kring sin första tid som föräldrar. Ibland inträffar saker som gör att en förlossning måste avslutas med akut kejsarsnitt, något som vi vet kan innebära fler komplikationer än vaginal förlossning, säger Lotta Tydén.