Kvinnan bor i en hyreslägenhet i Linköping. Hon vände sig till Hyresnämnden i Linköping och begärde att nämnden skulle ålägga hyresvärden att föranstalta så att grannen flyttar till en lägenhet på husets bottenplan. Kvinnan uppgav att hon blir störd av grannens barn – som påstås springa fram och tillbaka i lägenheten flera timmar i sträck. Kvinnan, som behöver sova en stund när hon kommer hem från sitt arbete, får sin sömn förstörd.
Hyresvärden har haft samtal med pappan – som dock förnekar att hans barn skulle vara störande. Ingen annan än kvinnan har klagat, framhåller hyresvärden.
Hyresnämnden ifrågasätter inte att kvinnan upplever störningar. Störningarna är dock av "sådan art och omfattning att de skäligen får tålas", skriver nämnden i beslutet.
Hyresnämnden väljer dock att göra ett "informellt uttalande" där man anser att hyresvärden bör överväga om det på frivillig väg är möjligt att hitta en åtgärd – till exempel installation av något slags ljuddämpande material i någon av de båda berörda lägenheterna.