Det är brist på läkare i Sverige. Regeringen bestämde därför för några år sedan att bland andra Linköpings universitet ska utbilda fler. Nu antas 118 studenter per termin mot 88 för tre år sedan. Men utökningen har inte gått smärtfritt. En student hörde i veckan av sig till Corren och berättade om överfulla föreläsningssalar där stolarna inte räcker till.
Tor Moberg, ordförande för studenternas organisation Medicinska Föreningen, bekräftar att det stämmer.
– Folk har fått sitta i trapporna. Det är obehagligt att behöva sitta så när man ska anteckna och lära sig. Och lokalerna är ju anpassade efter det antal stolar som finns där, både vad gäller ventilation och brandsäkerhet.
De trånga föreläsningssalarna är inte enda problemet. Det är trångt även på praktikplatserna.
– Nuförtiden är det till och med fler studenter än läkare på vissa kliniker. Det gör att vi får mindre tid att handledas av läkare, säger Tor Moberg.
Studenterna får heller inte träffa patienter lika tidigt.
– Förut fick vi träffa patienter ute på vårdcentraler redan första terminen. Nu är patienterna ersatta av skådespelare första och fjärde terminen, berättar Tor Moberg.
Enligt Moberg har den ökade antagningen inneburit en försämrad utbildning.
– I värsta fall innebär det sämre läkare ute i vården. Vi tycker att det är bra att det utbildas fler läkare, det behövs. Men det måste göras i harmoni med vad universitetet klarar att erbjuda.
Professor Stergios Kechagias, programansvarig, har förståelse för studenternas synpunkter.
– Det byggs två stora föreläsningssalar på US-området nu, varav den första blir klar i maj. Det hade förstås varit bättre om vi fått en längre framförhållning från regeringen, så att vi hunnit bygga först och utöka antalet studenter sedan, säger han.
Kechagias påpekar att det är förhållandevis få föreläsningar på läkarprogrammet; den mesta utbildningen bedrivs i smågrupper.
För att minska trängseln på praktikplatserna placeras en del studenter numera på sjukhus i angränsande län.
– Men det är inte så att vi strävar efter att det bara ska vara en student på en klinik. Det är bättre att vara 2–3 så att man kan diskutera och utbyta erfarenheter.
Att studenterna får möta skådespelare i stället för patienter ser han inte som en nackdel. Specialutbildade skådespelare kan öka svårighetsgraden allteftersom och ge en bättre utbildning, menar han.