LÀraren: Mellanstadiet pÄ SkÀggetorpsskolan glöms bort

Nu görs mycket för att eleverna pÄ högstadiet pÄ SkÀggetorpsskolan ska bli rustade för att byta till andra skolor. Men glöms eleverna pÄ mellanstadiet bort?

Viktiga lÀrare fattas och efter att förberedelseklassen försvann efter sommaren Àr det tuffare Àn nÄgonsin för lÀrarna pÄ mellanstadiet, hÀvdar en lÀrare.

Viktiga lÀrare fattas och efter att förberedelseklassen försvann efter sommaren Àr det tuffare Àn nÄgonsin för lÀrarna pÄ mellanstadiet, hÀvdar en lÀrare.

Foto: Julia Djerf

Linköping2020-11-15 18:00

– Mellanstadieeleverna hamnar mellan stolarna. De glöms bort.

Det hĂ€vdar en lĂ€rare som Ă€r bekymrad och ledsen, men framförallt orolig, för mellanstadiets elever. 

Med tanke pĂ„ sitt jobb och pĂ„ elever och förĂ€ldrar vĂ€ljer personen att vara anonym och vi kallar dĂ€rför personen för LĂ€raren. 

– Det Ă€r inte alltid populĂ€rt att vara kritisk, sĂ€ger LĂ€raren.

SkĂ€ggetorpsskolan har under flera Ă„r varit en 6–9 skola. Men förra Ă„ret, vid höstterminens start flyttade ocksĂ„ Ă„rskurs fyra och fem frĂ„n NygĂ„rdsskolan till SkĂ€ggetorpsskolan. Organisatoriskt hör mellanstadiet dock fortfarande till NygĂ„rdsskolan och har en egen rektor.

Mellanstadiet, Ă„rskurserna fyra, fem och sex, huserar i en av SkĂ€ggetorpsskolans korridorer dĂ€r de har var sitt klassrum, med ansvariga klasslĂ€rare. Att en övervĂ€gande majoritet av barnen pĂ„ skolan har utlĂ€ndsk bakgrund gör att undervisningen skiljer sig frĂ„n en skola dĂ€r majoriteten har svenska som modersmĂ„l. 

Det gör ocksÄ att arbetsbördan av mÄnga upplevs som tung, hÀvdar LÀraren.

– Vi som jobbar med NygĂ„rdsskolan i SkĂ€ggetorpsskolan i dag Ă€r alla entusiaster och idealister. Vi vill hjĂ€lpa barnen. Men nu har arbetsbördan blivit sĂ„ stor att vi knappt orkar lĂ€ngre.

Vi sitter pÄ ett lugnt stÀlle mitt i stan. LÀraren, som har mÄnga Ärs erfarenhet av undervisning, tittar ut genom fönstret och sÀger att Ängesten över hur hen upplever dagens skolsituation hÄller pÄ att ta överhanden. Sömnen blir lidande eftersom det Àr svÄrt att sluta tÀnka pÄ hur olika situationer kan lösas och pÄ vilket sÀtt en elev kan fÄ hjÀlp att lÀra sig bÀttre. Att lÀmna arbetet kvar pÄ jobbet Àr inte ett alternativ.

– Invandrare anklagas ofta för att de inte gör nĂ„got. Men vi ger dem heller inte förutsĂ€ttningar för att kunna göra det.

En redan pressad arbetssituation blev Ànnu mer pressad nÀr höstterminen startade. Under sommaren slutade den lÀrare som ansvarade för skolans förberedelseklass. Det har inneburit att eleverna som gick dÀr, totalt Ätta, har fördelats ut i mellanstadiets klasser.

En förberedelseklass Ă€r en klass dĂ€r nyanlĂ€nda (och andra) elever under en tid fĂ„r sĂ€rskilt stöd i en annan grupp Ă€n i den som Ă„ldersmĂ€ssigt hade varit den riktiga. 

Att ha förberedelseklasser Àr inget tvÄng för en kommun, men enligt Skolinspektionen kan en sÄdan ÄtgÀrd vara till fördel för en del elever.

Skolinspektionen skriver:

” Om skolan bedömer att eleven inte har tillrĂ€ckliga kunskaper i svenska för att kunna ta del av undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp kan hen fĂ„ undervisning i förberedelseklass.”

UtbildningsnivÄn bland elever i förberedelseklass Àr ofta ojÀmn. NÄgra kan kanske lÀsa och skriva medan andra aldrig har gÄtt i skolan. Just nu finns en elev pÄ skolan som talar ett sprÄk dÀr det inte finns tolk att fÄ tag pÄ i hela landet.

Skolan jobbar pÄ det man kallar har ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Men det rÀcker inte anser LÀraren.

Hen berÀttar att skolan har ett sÄ kallat tvÄlÀrarsystemet, meningen Àr att det ska vara tvÄ lÀrare i varje klass. Det fungerar lÄngt ifrÄn alltid, och Àven om det skulle göra det sÄ löser det inte problemet. Arbetsbördan Àr för stor och insikten om allt som borde göras Àr förlamande, Àr beskrivningen. Viss kritik mot skolans ledning anas ocksÄ.

– Vi kan lösa mĂ„nga problem sjĂ€lva, men inte allt. Vi stĂ€ller frĂ„gor men fĂ„r inga svar. IfrĂ„gasĂ€tter man saker blir man en jobbig person. 

Vilka problem tĂ€nker du pĂ„? 

– Ja, det fattas exempelvis lĂ€rare. NĂ„gon speciallĂ€rare i svenska finns inte nu och har inte funnits pĂ„ hela förra Ă„ret. Hur kan det fĂ„ fortgĂ„, nĂ€r undervisning i svenska Ă€r nĂ„got som behövs som allra mest hĂ€r? SĂ„ skryter Alliansen om att de satsar pĂ„ skolan. Eleverna behöver grunderna, att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva. Men nu kan vi inte ge de hĂ€r eleverna rĂ€tt stöd.

Hen pÄpekar att eleverna i förberedelseklasser har rÀtt till specialanpassad timplan med fler lektioner i svenska. NÄgot som inte genomförs nu och förklaringen, sÀger hen, Àr att lÀrarna i svenska redan hade sina scheman fyllda nÀr förberedelseklasserna fördelades.

LÀraren understryker att det inte bara Àr högstadieeleverna som ska byta till annat högstadium. Det gÀller ocksÄ skolans Ärskurs sex.

– Även barnens förĂ€ldrar Ă€r oroliga. MĂ„nga Ă€r vĂ€l medvetna om hur stor betydelse skolan har för att deras barn ska lyckas senare i livet.

Hen citerar en av kommunens skolchefer som pratar om den "guldbiljett" eleverna fĂ„r med sig om de klarar att fĂ„ behörighet till gymnasiet. Men hur ska det gĂ„ till nĂ€r det ser ut som det gör, frĂ„gar LĂ€raren sig. 

– MĂ„nga lĂ€rare gĂ„r pĂ„ knĂ€na. MĂ„nga letar andra jobb och det har hĂ€nt att lĂ€rare slutat frĂ„n en dag till en annan.

Att söka nya lĂ€rarjobb i kommunen i dag, kan dock vara svĂ„rt. LĂ€raren tror att kommunen "hĂ„ller inne" lĂ€rartjĂ€nster eftersom man vet att det till hösten 2021 kommer mĂ„nga lĂ€rare frĂ„n SkĂ€ggetorpsskolan. Det betyder att vissa söker sig utanför Linköping och kan dĂ€rmed vara förlorade för kommunen. 

Det Àr inte bara svensklÀrare som fattas, enligt LÀraren. Det fattas ocksÄ lÀrare i hemkunskap och trÀslöjd. Det innebÀr att eleverna inte fÄr den undervisning de har rÀtt till, anser hen. Viss tid av icke utnyttjad tid anvÀnds till lÀxlÀsning, vilket LÀraren tycker Àr bra. Men lika mycket Àgnar man sig Ät att leka ute, spela spel och titta pÄ film. I Àmnet musik och idrott och gympa Àr det obehöriga lÀrare som jobbar.

LÀraren tittar ut genom fönstret och blir tyst en lÄng stund och skakar sedan pÄ huvudet.

– Skollagen sĂ€ger att alla barn ska ha lika tillgĂ„ng till utbildning. Men nĂ„got sĂ„dant existerar inte. Vi vet ju hur mycket de hĂ€r eleverna saknar. Hade det hĂ€r varit elever i en skola med övervĂ€gande svenska elever hade förĂ€ldrarna stormat skolan. Men det hĂ€nder inte nu.

Att högstadieelever ska till andra skolor lÀraren Àr en bra ÄtgÀrd, men det krÀver att överlÀmningarna blir bra, pÄpekar hen. Risken finns annars att elever som redan har det tufft, fÄr det Ànnu tuffare och riskerar att fÄ sin studiemotivation körd i botten.

– Klart man tĂ€nker pĂ„ vad som ska hĂ€nda nĂ€r de flyttar till skolor dĂ€r skillnaderna i kunskap kanske blir Ă€nnu större, och dĂ€r kompetensen hos lĂ€rare Ă€n sĂ„ lĂ€nge Ă€r lĂ€gre för hur man ska hantera sĂ„dant hĂ€r.

NÄgon nÀrmare information om vad som ska hÀnda med SkÀggetorpsskolan efter vÄrterminen, eller för den delen den egna tjÀnsten, har Ànnu inte kommit. Löftet Àr att det ska komma före jul.

Förberedelseklass

Rektor beslutar om elev ska gÄ förberedelseklass.

Skolan bedömer elevens kunskaper. Har eleven inte tillrÀckliga kunskaper i svenska för att kunna ta del av undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp kan hen fÄ undervisning i förberedelseklass.

Elever fÄr gÄ delvis i förberedelseklass under högst tvÄ Är. Syftet med förberedelseklassen Àr att ge nyanlÀnda elever de kunskaper de behöver för att sÄ snart som möjligt kunna ta del av undervisningen i en ordinarie klass.

KĂ€lla: Skolverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!