På Geblod i centrala Linköping finns många tider som inte är bokade. När Corren var på plats under onsdagseftermiddagen ekade många stolar tomma.
Det är onsdag eftermiddag och midsommarvecka på blodcentralen i centrala Linköping. Alla stolar i blodgivningsrummet är tomma förutom en, och personalen väntar på att fler ska kliva in genom dörren för att få en nål i armvecket och bidra till att fylla på lagren.
– Det är det här jag pratar om, så här tomt vill vi inte att det ska vara här, säger Enisa Deumic, enhetschef på Geblod, och får medhåll från sina kollegor.
Hon förklarar att de skulle behöva få in ungefär 350 till 400 blodgivare i veckan för att uppfylla behovet som finns inom vården i Östergötland, men att de i nuläget har ett snitt på ungefär 290 stycken. Bristen har enligt henne varit ihållande under hela året, men är särskilt påtaglig nu inför sommaren när de egentligen skulle vilja fylla på lagren lite extra för att täcka upp inför semesterperioden.
Detta då det brukar märkas att det är en tid då färre lämnar blod.
– Vi brukar vara väl förberedda inför sommaren, men känner oss inte riktigt trygga med de blodlager vi har just nu. En sak som sticker ut i år är att det är en lång period där vi inte har haft fulla lagernivåer, säger Deumic.
Hon säger att de har jobbat hårt under året för att få in fler blodgivare, men att hon ändå kan känna oro över att de kanske inte har gjort tillräckligt.
"Som blodgivare är man en del av Sveriges beredskap, det är inte alla som tänker på", säger Enisa Deumic.
Vad är det som gör att det är för få som ger blod?
– När vi tittar på undersökningar så är tidsbristen en av de största orsakerna. Man hinner inte, eller glömmer helt enkelt bort det.
Vad blir konsekvenserna av det?
– Konsekvenserna kan i värsta fall bli inställda operationer och behandlingar som får vänta. Vi får hjälp av andra regioner runt om i Sverige för att kunna bedriva den vård vi behöver här i Östergötland, men det kan uppstå väntetider.
Vid varje blodgivning lämnar man ifrån sig 4,5 deciliter blod. "Väger man 50 kg eller mer så är det ungefär en tiondel av den totala blodvolymen i kroppen", säger Enisa Deumic.
Den som vill ge blod måste leva upp till flera kriterier. Man måste bland annat väga minst 50 kilo och ha ett tillräckligt bra järnvärde.
En av dem som gärna ger blod är Johan Almroth, som just den här stunden under eftermiddagen är ensam blodgivare i lokalen. På frågan om varför han väljer att ge blod kommer svaret snabbt:
– Jag skulle vilja vända på frågan, varför ger inte alla blod? Jag förstår dem som av olika anledningar inte kan, men om man har möjlighet tycker jag att inte att det är något att fundera över.
När Johan har lämnat sina deciliter och blivit omplåstrad berättar han om känslan som uppstår varje gång han får ett sms om att blodet har kommit till användning, och illustrerar det med en segergest.
För Johan Almroth är det en självklarhet att vara blodgivare. När Corren är på plats i Geblods lokaler i centrala Linköping passar han på att (med glimten i ögat) skryta lite om vilka bra blodådror han har, och att de brukar ge ett stadigt flöde till påsarna.