Lätt ord bättre än svårt - oftast
Han menar att förortsslang är den lämpligaste benämningen. Den är lättbegriplig och enkel, resonerar han. Att den inte är heltäckande spelar mindre roll; det gäller alla förslag.
Ett begrepp som till exempel shobresvenska tycker han är sämre därför att det ofta kräver en omedelbar förklaring. Det skulle ha små möjligheter att överleva någon längre tid.
Begripligheten är över huvud taget en viktig fråga. Henrik Jonsson skriver om den språkförbistring som kan uppstå mellan ungdomar och äldre personer, då de senare inte är bekanta med alla nya ord. De unga kan rentav anklaga de äldre för dålig fattningsförmåga, sägs det.
IMPLEMENTERA. Jag har i veckan fått ett par andra synpunkter om svåra ord, om än inte hämtade från förortsslangen. Bert Jakobsson skriver om implementera, som han anser har fått ökad spridning. Jag håller med om att det är ett ganska luddigt ord, med en fadd smak av modenyck och onödigt krångel.
Enligt Svenska Akademiens ordlista har ordet två betydelser, dels "förverkliga, genomföra", dels "göra ett dataprogram körbart". Det kommer från engelskans "implement", med samma betydelse, och har funnits i Sverige sedan 1960-talet.
Ett alternativ som oftast är klart bättre är införa, anser Bert Jakobsson. Betydelsen torde vara densamma och man gör en begriplighetsvinst. Och som Jakobsson sammanfattar: "Inte blir införandet finare eller bättre genomfört för att det kallas implementering."
Så sant som det är sagt.
DEBACLE. En annan läsare reagerar mot ordet debacle som fanns i en rubrik i Corren i veckan. "Tv-frågorna kan bli nytt debacle för EU", löd den.
För svårt? Oklart? Ja, kanske. I tidningen bör språklig enkelhet eftersträvas, särskilt rubriker ska vara tydliga. Men avvägningen kan vara svår. Det man vinner i enkelhet kanske man förlorar i träffsäkerhet: är det enklare ordet mer diffust i sin betydelse är det också en viktig aspekt. Dessutom blir språket fattigare om man skyr allt som verkar svårt.
Personligen hade jag nog i det här fallet föredragit bakslag eller misslyckande.
Debacle har vi hämtat från franskans "débâcle" som betyder "islossning"; "sammanbrott". Det finns belagt i svenskan sedan 1926.
MÖGEL. Och så till sist: Heter det mögel eller möggel? En läsare har hört det senare uttalet, med kort ö-ljud, i ett radioprogram och frågar hur det förhåller sig med den saken.
Norstedts svenska uttalslexikon har med båda alternativen, med mögel som förstaval. Det är också det vanligaste och mest neutrala uttalet. Det är oklart hur vanlig varianten möggel är och jag har inte lyckats reda ut om den hör hemma i några särskilda delar av landet. Stavningen har varierat mellan ett och två g genom tiden.
Läsekretsen kanske vet mer, som så ofta?
Så jobbar vi med nyheter