Sjunkande skolresultat och en alltmer segregerad skola där föräldrarnas utbildning har kommit att spela en allt större roll för elevens prestationer. Det är en utveckling av skolan som Socialdemokraterna ser och som de vill ändra på, enligt Jakob Björneke (S) kommunalråd med ansvar för skolfrågor och även vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Sammantaget är skolsituationen bekymmersam, hävdar Jakob Björneke.
Inte så att han tycker att alla skolor i Linköping är dåliga. Inte alls. Men läget är bekymmersamt, det visar inte minst Pisarapporten och det lästest som genomfördes i början av höstterminen, där resultatet var det sämsta på tretton år.
Åren med Alliansstyre har präglats av besparingar och brist på lokala ambitioner, anser han. Han är starkt kritisk till att skolnämnderna har tvingats spara 151 miljoner sedan 2010. Även om viss del av pengar kommit tillbaka till nämnderna har de inte fått användas till sådant som kostar pengar på sikt, som fler lärare.
– Det är därför besparingar som slagit direkt mot undervisningen, säger han.
Åtgärder som ska göra skolan bättre är bland andra läxhjälp till alla och mindre klasser, särskilt under de första åren från förskolan upp till årskurs tre. Trots att det inte – ännu åtminstone – finns någon forskning som stöder tesen att eleverna lär sig mer i mindre klasser så är Jakob Björneke övertygad om sambandet.
– Med färre elever i varje klass finns det större möjligheter för varje elev att få den tid de behöver, säger han.
För att motverka segregation i skolan kan man göra mycket, hävdar han. Att samla alla yrkeslinjer på samma skola, på det sätt som gjorts på Anders Ljungstedts gymnasium är fel. För att motverka social segregering och risken att få rena flick- eller pojkskolor måste det finnas en aktiv skolpolitik, anser Björneke som inte är främmande för att flytta om gymnasieprogrammen på de kommunala skolorna.