Psykiatrin ska spara – 38 tjänster ska bort

Efter förra årets stora varsel i regionen har många anställda i vården slutat. Inom psykiatrin har det lett till att tjänster som är helt nödvändiga för att få verksamheten att gå ihop, står tomma. Nu behöver man hitta nytt folk till de här tjänsterna – men då måste också andra tjänster tas bort.

Therese Johansson är chef för psykiatricentrum i Region Östergötland.

Therese Johansson är chef för psykiatricentrum i Region Östergötland.

Foto: Region Östergötland/Jennifer Grönquist

Linköping2025-03-12 18:00

Nyheten i korthet

  • Region Östergötland ska skära ned med 38 tjänster inom psykiatrin. Syftet är att få råd att anställa ny personal på nödvändiga positioner.
  • Nedskärningarna kommer främst att påverka Linköping. BUP-kliniken i Norrköping lämnas opåverkad.
  • Exakt vilka tjänster som ska försvina är i dagsläget oklart. Besked lovas komma före sommaren.

Det kan låta konstigt – att skära ner på tjänster för att anställa ny personal. Men det är så ekvationen ser ut för psykiatricentrum inom Region Östergötland.

Vi tar det från början.

Regionen har haft stora problem med sin ekonomi. För att spara pengar varslade man förra året 900 anställda om uppsägning. Alla vårdcentrum fick besked om hur många färre medarbetare de skulle bli för att klara sparkraven.

Inom psykiatrin var det 111 tjänster som togs bort. Antingen genom att man sa upp personal, eller lät bli att nyanställa när någon slutade.

Men i och med att man blev färre medarbetare, försvann också personer med yrken som regionen inte kan vara utan – som behövs för att uppfylla de minimikrav som finns på vården. Det handlar inte minst om psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

– I uppdraget med kostnadsreducering har vi tappat personal, men på fel ställen, konstaterar psykiatricentrums chef Therese Johansson.

Och här blir det lite knepigt. De kostnadsreduceringar (läs: besparingar) som Therese Johansson pratar om, har inte räckt för att nå sparkraven. Psykiatrin har fortfarande högre kostnader än intäkter. Kort sagt: man går back, och det finns inga extrapengar i regionen att ta av.

undefined
Neddragningen av tjänster väntar flera psykiatriska kliniker i länet. Hårdast smäll får Linköping ta.

För att ha råd att anställa den personal man saknar, som de där psykologerna till BUP, måste man därför dra ner på nånting annat. Och det som kostar mest pengar i vården är personalen.

Med andra ord: man behöver göra sig av med vissa tjänster – antingen genom att ta bort tjänster som idag är tomma men ändå räknas som en kostnad i bokföringen, eller helt enkelt säga upp folk – för att kunna anställa till andra tjänster.

Hur stora neddragningar är det då vi pratar om?

Therese Johansson säger att det handlar om 38 tjänster inom psykiatrin i hela regionen som ska bort. Trots det vill hon inte bekräfta att man kommer att behöva säga upp någon.

– Det är inte så att det är uppsägningar som vi tänker oss i första hand, utan vi har vakanser som vi behöver titta på.

Var nånstans ska man dra ner på tjänster?

Det enkla svaret är: i Linköping. Alla tjänster som försvinner inom BUP – vare sig det sker genom att lediga tjänster stryks eller genom rena uppsägningar – kommer att försvinna härifrån. BUP-kliniken i Norrköping lämnas orörd.

I princip detsamma gäller för vuxenpsykiatrin, med undantag för några enstaka tjänster som väntas försvinna från Norrköping, Motala-Mjölby, och rättspsyk i Vadstena.

undefined
"Vi har uppdraget att säkra patientsäkerheten i allt omställningsarbete", säger Therese Johansson.

Varför får Linköping ta smällen?

– När vi har fördelat det här har vår utgångspunkt varit att ge likvärdiga förutsättningar för kliniker med likvärdiga uppdrag. Och då har barn- och ungdomspsykiatrin i Linköping mest resurser.

Exakt vilka tjänster som ska försvinna är ännu oklart. Besked utlovas åtminstone före sommaren.

Kan du garantera att patienters säkerhet inte riskeras i och med neddragningen?

– Vi har ju alltid patientsäkerhetsperspektivet med oss in när vi gör våra riskanalyser. Vi kommer alltid värdera och titta på det, det är en av de viktigaste delarna vi har med oss in.

Så patientsäkerheten riskeras inte, även om man drar ned med 38 tjänster?

– Det är svårt att vara så precis. Jag kan inte veta vad som händer om ett halvår. Men vi har ju alltid med oss det ansvaret och det perspektivet i hela omställningsarbetet.

Vårdens organisation

Vården i Region Östergötland är indelad i elva stora vårdcentrum, eller produktionsenheter som de också kallas. Det handlar exempelvis om barn- och kvinnocentrum, hjärtcentrum, och centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård.

Vårdcentrum är inget man som patient kommer i direkt kontakt med, utan de är mest ett sätt för regionen att organisera vården och fördela ansvaret mellan olika chefer.

Inom varje vårdcentrum finns olika mindre avdelningar som kallas kliniker. Det är hit du kommer som patient – klinikerna är namnen som står på de där skyltarna på sjukhuset som visar vart du ska. Hudkliniken, röntgenkliniken och akuten är några av dem.

Vissa kliniker kan tyckas heta samma sak, men finnas på olika orter. Ett exempel är de tre psykiatriska klinikerna i Linköping, Norrköping och Motala-Mjölby.

Andra kliniker finns bara på vissa sjukhus. I regel rör det sig om kliniker som tar emot färre patienter, och därför inte bedöms behövas på varje enskilt sjukhus. Onkologiska kliniken (för behandling av cancer) på US i Linköping är en sådan klinik. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!