I pilotprojektet kommer såväl poliser som kommunmedarbetare att vara anställda.
I ett pilotprojekt, som just nu är i uppstartsfasen, ska tre kommuner i Sverige testa den tyska modellen tillsammans med Polismyndigheten. Förutom Södertälje och Göteborg har även Linköping valts ut. Metoden bygger på att först identifiera barn och unga, redan i sexårsåldern, som löper en hög risk att hamna på en kriminell bana. Därefter erbjuds riktade insatser.
– Genom ett screeningverktyg identifieras barn med en hög riskfaktor. Det kan handla om brott som begås, beteende på skolan, umgänge, syskon eller andra saker i barnets närhet. Sedan görs ordentliga insatser riktade till de här individerna, både på fritiden och i skolan, för att de ska hitta en annan väg i livet, säger Linköpings lokalpolisområdeschef Ann-Christine Rehnström.
I Tyskland har 4 av 10 barn, som fått insatser genom metoden, lämnat brottsligheten. Resten har minskat sin brottsbenägenhet.
Är inte det här insatser som redan görs?
– Vi har många bra brottsförebyggande projekt med kommunen men skillnaden här är att vi anställer ett antal personer som ska hantera ett färre antal barn och göra det till 100 procent, säger Ann-Christine Rehnström.
Enligt social- och omsorgsnämndens ordförande Annika Krutzén (M) rekryteras just nu två koordinatorer. Projektet kan komma att leda till fler nyrekryteringar.
– Vi får se vad det behövs för kompetenser när projektet är igång – och när vi vet hur många ungdomar som omfattas. Det är en stor satsning som vi gör i det här, säger ordföranden.
Annika Krutzén, social- och omsorgsnämndens ordförande i Linköping, förklarar att pilotprojektet är i uppstartsfasen. "Vi hoppas komma igång så snart som möjligt", säger hon.
Hur stor är satsningen i kronor?
– Vi har ingen siffra kopplad till projektet än. Vi håller på att jobba ihop oss kring detaljerna, säger Annika Krutzén.
Vad kan det vara för konkreta insatser som blir aktuella för de här barnen?
– Det kan till exempel handla om att de får stöd att gå med i en förening och utöva en idrott och att de får psykologiskt stöd eller extra stöd i skolan.
I metoden ingår ett samarbetskontrakt mellan socialtjänsten och ungdomen med familj.
– Det grundar sig på en överenskommelse men exakt hur vi ska göra rent praktiskt är vi inte klara med. Vi måste hitta det som fungerar här, säger Annika Krutzén.
– Vi har efterfrågat en metod för att nå de här ungdomarna på ett bättre sätt. Jag har stora förhoppningar om att den här metoden kommer att göra skillnad på riktigt, fortsätter hon.