Efterfrågan på "korttids" för barn och ungdomar är större än antalet platser. Familjer har fått vänta i kö, många gånger alldeles för länge. Längre än lagen tillåter. Istället för att anpassa antalet platserna efter efterfrågan, infördes första mars en ny ordning som kort innebär att fler barn ska dela på begränsade tider.
För en del barn och familjer, som väntat länge på att få plats överhuvudtaget, är det här systemet en förbättring. Men för väldigt många är det en stor försämring.
Insatsen korttidsboende handlar både om att barnet kan få komma hemifrån och få lite ombyte samtidigt som föräldrarna får möjlighet att vila sig och också kan hitta på saker tillsammans med eventuellt andra barn i familjen.
– Syskon till ett funktionshindrat barn får ofta stå tillbaka väldigt mycket eftersom det är barnet med funktionshinder som sätter ribban för vad en familj kan göra, säger Tina Ternstedt.
Förändring
Tillsammans med sin man Fredrik Ternstedt är hon förälder till 16-åriga Julia. Julia har tidigare varit på "korttids" två gånger i månaden, något hon längtat till och sett fram emot.
Men sedan första mars är det förändrat. Istället för två helger i månaden har nu en av Julias helger bytts ut mot korttidsvistelse mitt i veckan.
– Det säger sig själv att det inte blir samma avlösning för oss och inte heller samma roliga avbrott för Julia. I praktiken handlar det bara om att hon inte sover hemma, säger Fredrik Ternstedt.
Dessutom blir det en väldigt massa åkande. Eftersom korttids inte öppnar förrän senare på eftermiddagen måste Julia åka tillbaka till sitt fritids och därifrån åka till korttids för att sova och sedan upp igen till skolan.
Att resorna mellan fritids och kortttidsboendet fungerar är Tinas och Fredriks ansvar. Så någon direkt avlösning blir det inte där heller.
Rättigheter
De påpekar noga att det inte är medömkan de vill ha. De vill bara att deras funktionshindrade dotter ska få det hon har rätt till enligt LSS. Lagen, anser de, handlar om att ge en människa med funktionshinder så bra förutsättningar som möjligt för att kunna leva som människor utan funktionshinder.
En annan mamma, som vill vara anonym, uttrycker sig så här:
– Vi är en så liten grupp och det är så jobbigt att som förälder behöva slåss för det man har rätt till. Jag blir helt utmattad och känner många gånger att jag struntar i det här och tar hand om mitt barn helt själv.
Tina Ternstedt är inne på samma linje.
– Man har beviljats stöd av en anledning och det blir jobbigt att slåss mot dem som enligt lag ska vara där och stötta.
Lades ner
En förälder fick beskedet att dotterns "korttids" skulle läggas ner för det fanns inte tillräckligt med barn. Efter ett års väntan fick de en ny plats. Efter ett halvår på nya korttidsboendet fick de veta att det nu var för många barn kö och att bokningssystemet måste göras om.
Många barn med funktionshinder är dessutom känsliga för förändringar. Ett system med olika korttidsdagar och tider, där de träffar olika personer och inte samma barn, är långt ifrån optimalt, enligt föräldrarna.
Tina har funderat mycket på hur man tänkte när bokningssystemet gjordes om.
– De flesta barn som behöver insatsen har stort behov av struktur och förutsägbarhet. De klarar inte snabba förändringar. De som fattar beslut om våra barn bör ha kunskap om det. Men tyvärr liknar detta mest ett "tvättstugeschema", säger hon.
Rättviseaspekt
Helena Almberg, LSS-ansvarig på utbildningsförvaltningen och också den som utformat det nya bokningssystemet är medveten vet om att det finns ett missnöje med förändringar. Samtidigt har det inneburit att flera familjer nu har fått det bättre.
– Med tidsbokningen blir detta mera rättvist, säger hon.
Men för att det ska bli optimalt för barnen och deras familjer behövs fler platser på korttids och det har hon har framfört till omsorgsförvaltningen, säger hon.
Rättviseskälet, att fler måste dela på de platser som finns, har också Tina och Fredrik Ternstedt hört som motivering till förändringen.
– Jag tycker det är så fult att ställa svaga grupper mot varandra. Om inte jag avstår en helg så blir någon annan lidande. Jag vill självklart inte att andra familjer ska få det sämre för att vi vill ha korttids på helgerna. Vi har en jobbig situation, allihop.
– Det görs ganska många stora investeringar och satsningar i kommunen. Skippa några av dem så räcker det nog till ganska många helger för våra barn, säger Fredrik Ternstedt.
Fattas pengar
Omsorgsnämnden är i princip den enda nämnden i Linköping som har ett stort underskott. Minus 26 miljoner ungefär vid senaste bokslutet. Enligt omsorgsnämndens ordförande Daniel Andersson (L) har nämnden inte de pengar som krävs för att antalet platser på korttids ska motsvara efterfrågan.
Inte ännu i alla fall. Men han räknar med att valfriheten kan bli större och säger att det nya bokningssystemet är en tillfällig lösning till nästa år. Tills dess har omsorgsnämnden i uppgift att utreda hur stödet kring barnen ska se ut i framtiden. Att i nuläget erbjuda mest helgplatser är inte möjligt.
– Nej, det skulle alldeles för dyrt, säger han.
Han får medhåll i detta av omsorgsnämndens vice ordförande, Andreas Ardenfors (KD). Ardenfors däremot sätter sitt hopp till att LOV – lagen om valfrihet – kan vara en lösning.
– Det kan ju vara så att en utförare som exempelvis har daglig verksamhet under veckorna, kan tänka sig att ha korttids i samma lokaler under helgerna, säger han.
Ökade underskottet
Enligt Daniel Andersson har nämnden tidigare konstaterat att verksamheten med korttidsboende har blivit några miljoner dyrare.
– Nämnden valde då att – hellre än att minska på insatserna – öka underskottet, säger han.
Konkret innebär det nämnden får hitta några andra att spara in på. En svag grupp ställs mot en annan svag grupp med andra ord.
Varken Daniel Andersson eller Andreas Ardenfors vet hur många barn som har rätt till insatsen korttidsvistelse.
Corren kan avslöja att det inte handlar om någon stor grupp. Det handlar om 65 barn och ungdomar i en kommun med 153 000 invånare.
Bara 65.