Förstamajdemonstrationen 1956 hade fyra avdelningar, alla ledda av en orkester. Bland parollerna fanns krav på kortare arbetstid. Bilden visar den del av tåget som krävde internationell nedrustning.
Vår stad
I vackert vårväder samlades man på borggården och marscherade till den Wernerska trädgården längst ned på Ågatan. Efter omfattande diskussioner hade man i Linköping enats om att formulera sig lite mjukt, på huvudfanan stod det ”Kortare arbetsdag”.
Ett annat krav var att första maj skulle vara en halv arbetsdag. I tåget fanns såväl stjärnbaneret som trikoloren. Talet hölls av Isidor Kjellberg. Enligt Svenska Dagbladet försiggick allt i största gemytlighet.
Våren 1916 var dels försvaret dels kampen för att släppa Amaltheamännen fria heta frågor.
Amaltheamännen var dömda för ett sprängdåd i Malmö sommaren 1908 mot ett av strejkbrytare bebott logementskepp. Inför 1916 års demonstration förbjöd Linköpingspolisen banderoller med budskap om de två ämnena i demonstrationståget. Då blev huvudkravet ”Rösträtt åt kvinnorna”.
Demonstrationståget avslutades med ett möte i Cirkusbyggnaden med cirka 1 200 åhörare. Huvudtalaren 1916 var riksdagsmannen G W Källman. Angående försvaret menade han att så länge situationen i Ryssland med envälde, korruption och okunniga massor inte förändras kunde Sverige inte påbörja någon avrustning.
Inne i Cirkusbyggnaden hade två banderoller med uppmaningen ”Frihet åt Amaltheamännen” sattas upp av ett par ynglingar. Polisen uppmanade dem att ta ned banderollerna. Då vände ynglingarna den ena banderollen upp och ned. Det fick polisen att beordra nedtagning, vilket skedde men mycket långsamt. Beträffande den andra banderollen ropade publiken, ”Låt polisen ta ned den”. Stämningen i lokalen blev, enligt Östgöten, upphetsad. Men såväl polisen som ynglingarna behöll lugnet. Även den banderollen plockades ned.
Vid förstamajdemonstrationerna 1972 stod Vietnamkriget i centrum. Vänsterpartiet kommunisterna, Kommunistisk ungdom och Linköpings FNL-grupp tågade från Gamla Linköping till Grottan i Folkets Hus.
Arbetarekommunens ordförande, Otto Andersson, protesterade i sitt anförande mot polisen agerande. Han menade att mötet hölls efter demonstrationen i en förhyrd lokal där inga tillstånd krävdes. Händelsen fick ett segdraget efterspel bland annat med en JO-anmälan mot polisens handlande.
Även lokala frågor har lyfts fram vid olika förstamajdemonstrationer. 1973 demonstrerade Sven Erlander, sedermera rektor för Linköpings universitet, för att skapa en parklek i Ryd.
Från 1939 är första maj en röd dag. Då skrev Corren att stämningen på förmiddagen var ”söndagsstilla” och att endast någon enstaka mjölkbutik höll förmiddagsöppet. I det årets förstamajdemonstration deltog fyra tusen personer motsvarande tio procent av stadens befolkning. I täten för tåget bars en svensk och två röda fanor. Bland banderolltexterna fanns ”Kamp mot krig och fascism”.