Vår stad
När byggnaden hösten 1879 stod färdig väckte den berättigat uppseende. Corren beskrev den som en prydnad för staden. Linköping hade fått sitt första affärspalats, sina två första balkonger och stadens näst första, men största, hela butiksfönster.
Bankexpedition låg till en början en trappa upp i längan mot Storgatan. Fram till de senaste åren har nästan alla förändringar initierats av att banken behövde större lokaler.
Ursprungligen inreddes sex butikslokaler i bottenvåningen. Med entré i tornet öppnade i oktober 1879 exempelvis Jonn O. Nilson ett ”Kappmagasin”. Där kunde kunderna sitta ned och studera såväl svenska som franska modejournaler. I en angränsande lokal öppnade Hilda Krouthén, konstnärens mor, en manufakturbutik. Från 1897 hyrde Henric Carlssons bokhandel lokaler mot S:t Larsgatan.
Nämnas kan också att under ett tiotal år fram till hösten 1922 drev Jakob Lind Café Temperance i en lokal mot Borgmästaregatan.
Länge fanns även en rad bostäder i bankhuset. Mot S:t Larsgatan iordningställdes fyra stora paradvåningar. I en av dessa flyttade grosshandlaren och entreprenören Jonn O. Nilson in hösten 1879. Han var då ännu ungkarl och bara i början av sin lysande karriär. I en liten vindslägenhet mot gården i Storgatslängan bodde bankvaktmästare O W Erlandsson. Bägge fönstren i hans hem vette mot norr.
Tornets roll som landmärke blev tydligt hösten 1889 då stadens telefonstation inrymdes i dess översta våning. I samband därmed placerades en stor ställning med 650 telefonledningar på tornets tak.
I början av 1900-talet genomfördes en betydande ombyggnad av bankhuset. Då tillkom såväl tornhuven som, för att skapa en vindsvåning, den stora takkupan mot S:t Larsgatan. Från och med våren 1907 tog banken emot sina kunder i bottenvåningen mot Storgatan. Först på 1950-talet använde banken tornentrén för sitt eget bruk.
Byggnaden är ritad av arkitekten F O Lindström, en då välkänd arkitekt med bas i Stockholm. I Linköping har han även ritat Gamla Riksbankshuset, numera S:t Lars gymnasium, och Villa Ådala i hörnet av Hamn- och Ådalagatorna. Ansvarig byggmästare var C H Hallström från Uppsala, som då var en av Sveriges mest välrenommerade inom sitt skrå. Byggkostnaden uppgav Corren till 250 000 kronor.
Förhoppningsvis kommer fasaden mot S:t Larsgatan efter den planerade renoveringen åter prydas med fönster med samma utseende som de ursprungliga fönstren hade.