Nu är det inte så illa som det kan verka. Det är faktiskt precis tvärtom.
Sveriges kommuner lånar allt mer pengar. Framförallt gör framgångsrika kommuner det. Den totala låneskulden för Sveriges samtliga 290 kommuner och landsting/regioner uppgick i slutet av 2014 till nästan 502 miljarder kronor enligt kreditinstitutet Kommuninvest.
Men storleken på lånen säger egentligen väldigt lite om det faktiska tillståndet i en kommun.
– Man kan inte, som så ofta görs, jämföra äpplen med päron, säger Birgitta Hammar, tf ekonomidirektör i Linköping.
Det hon menar är att jämförelserna inte tar hänsyn till tillgångar, bara skulder.
Den totala låneskulden uppgår till nästan 16 miljarder. Vilket innebär att varje Linköpingsbo (räknat på 152 000 invånare) har en skuld på 105 263 kronor.
Men hallå..vadå lån?
Kommunpolitiker i Linköping, oavsett färg, brukar ju alltid - inte utan stolthet - vara snabba med att påpeka att kommunen inte har några lån, stämmer inte det?
Jo, faktiskt.
Kommunen – som får betraktas som urmodern – har inga lån utan istället "egna" pengar. Lite drygt 5,5 miljarder.
Istället är det hos Stadshus AB – moderbolaget i kommunkoncernen – och i dotterbolagen som skulderna finns.
Men också stora tillgångar.
Att bolagen överhuvudtaget måste låna, beror på att de – precis som de flesta husköpare – inte har tillräckligt med kontanta medel för att bekosta jätteinvesteringar som bostäder, skolor eller investeringar i exempelvis sophantering, miljöteknik och fjärrvärme. Tillgångarna sitter ju fast i just husen, lägenheterna och reningsanläggningarna.
Men att en kommun med höga lån måste vara illa ute, är fel slutsats, enligt Hans Lander, VD för Stadshus AB.
Det man investerar får man igen, säger han.
– Har du en miljon i lån på ett hus som är värt fyra miljoner så ligger du inte sämre till än om du inte hade haft något lån alls.
Åtminstone så länge husets värde överstiger lånen, kan man tillägga.
Låg värdering
I dag är det sammanlagda värdet på kommunkoncernens tillgångar värderat till 23 miljarder kronor. Enligt Hans Lander är det lågt räknat.
– En gång per mandatperiod görs en extern bedömning där vi tittar på bolagen och då ser vi att det egentliga värdet är mycket större än vad vi har värderat dem till.
Det betyder att Linköpingsborna inte bara har skulder utan också än mer tillgångar, lite drygt 151000 per person (räknat på 152 000 invånare).
Linköping tillhör en av de kommuner som valt att inte sälja ut bostadsbolag eller energibolag till privata aktörer. Norrköpings kommun sålde exempelvis sitt energibolag till Eon, 2002. Några år efteråt kunde Norrköpingsborna konstatera att energipriset hade ökat rejält.
I dag ser de flesta bara fördelar med ha kvar bolagen.
– De är framgångsrika och bidrar till att Linköping kan ha en låg kommunalskatt, säger Birgitta Hammar.
I dag har Linköping lägst kommunalskatt i länet och det skiljer över en krona mellan Norrköping och Linköping.
Vinstrik trojka
Stångåstaden är stommen i koncernens värden. Tillsammans med Tekniska Verken och Lejonfastigheter bildar bolaget en trojka som, om man får tro Hans Lander, är svårslagen i landet.
– Ja, vi har ett bra läge i och med att vi har kvar våra fastighetsbolag och energibolaget. De andra bolagen är också viktiga, men det är i de här tre bolagen som man tar ut det stora, säger han.
Att särskilt de här tre bolagen är så framgångsrika beror, enligt Hans Lander, på att inställningen till styrning av bolag är lite annorlunda i Linköping än i många andra kommuner.
– Det kan låta som skryt men vi tror att orsaken till att bolagen är starka beror på att de är lite mera självständiga än vad som är vanligt. Om fullmäktige ska ta besluta i alla frågor så tar utveckling längre tid, säger han.
Nu kan ju vän av ordning invända att fullmäktige representerar Linköpingsborna som i sin tur äger bolagen, något måste de väl få säga till om?
Det har de, via sina folkvalda. Den politiska styrningen av bolagen går via så kallade ägardirektiv. Ett exempel på politisk styrning är majoritetens nya direktiv om att fokus i bolagsarbetet ska ligga på det som Koalition för Linköping kallar en Sammanhållen stad.
Kommunkoncerner
I dag är det, enligt Hans Lander, vanligast att kommunerna samlar sina bolag i koncerner likt den i Linköping. Det finns få, om ens någon kommun, som kör sina bolag i "egen" ägo, tror han.
Ett viktigt skäl för att bilda en koncernbidragsgemenskap är de skattemässiga fördelarna. Plus kvittas mot minus och det finns möjligheter till avskrivningar. Enligt Hans Lander är det rationellt att hantera bolagen på det sättet och det har inget med skattefiffel att göra.
Kristina Edlund (S), ordförande i kommunstyrelsen, säger att hon är stolt över att leda en kommun med så goda förutsättningar som Linköping har. Att Linköpingsborna har har högt ställda förväntningar ser hon som självklart. Majoriteten utlovade en hel del under valrörelsen och Edlund tror att människor nu ser att löftena börjar infrias. Som exempel tar hon lärarlönerna, som hon säger ökade en hel del under förra året, och lägger till att bostadsbyggandet nu också tar fart.
Att just Linköpings ekonomiska utveckling, oavsett politisk majoritet, varit stabil under så många år – inget underskott sedan 2004 – förklarar hon med mod och kunskap.
– Vi har haft en bra utveckling och det beror på modiga politiker och kunniga tjänstemän.
Men hur var det nu det där med Linköpingsbornas stora skuld – dignar vi under bördan?
Nja, när plus dras dras från minus (tillångar och skulder) så ligger du på plus. Lite drygt 46 000 kronor närmare bestämt.