Om en allvarlig samhällsstörning inträffar, till exempel ett stort el-, vatten- eller värmeavbrott, ska de här tre skolorna kunna fungera som så kallade trygghetspunkter. Vid en trygghetspunkt ska kommuninvånarna kunna ta del av aktuell information – men kommunen ska också fortsätta att leverera det kommunala kärnuppdraget i form av barn- och äldreomsorg.
Under de kommande fyra åren, med start 2024, ska 14 fastigheter runt om i Linköping rustas upp. Med möjlighet till reservkraft, uppvärmning och nödvatten ska trygghetspunkterna kunna fungera i minst 72 timmar. Vid samtliga platser ska det finnas möjlighet till övernattning och vid majoriteten av dem ska också mat kunna tillagas och serveras. Här är alla fastigheter som är aktuella:
- Anders Ljungstedts gymnasium.
- Ekholmsskolan.
- Linghemsskolan.
- Kärna skola (Malmslätt).
- Stureforshallen.
- Ulleviskolan.
- Ekängsskolan.
- Ljungsbro skola.
- Vikingstad skola.
- Folkungahallen (ingen matlagning).
- Himnaskolan.
- Ånestadskolan.
- Wahlbeckshallen (ingen matlagning).
- Linköpings sporthall (ingen matlagning).
Linköpings investeringar i trygghetspunkter är i linje med upprustningen av totalförsvaret och den civila beredskapen i hela Sverige. Enligt Niklas Borg (M), kommunstyrelsens vice ordförande, finns det också andra orsaker.
– Egentligen började hela den här satsningen efter sprängningen på Ådalagatan. Tillsammans med pandemin och ett försämrat säkerhetsläge har det gjort att vi insett att vi måste utöka vår civila beredskap. Vi deltog också i en totalförsvarsövning innan pandemin som tydligt visade att vi är sårbara och att behovet av att nå ut med information och stöd till medborgarna är stort vid en kris, säger han.
Arbetet med de nya trygghetspunkterna har pågått sedan 2019. För drygt ett år sedan fick kommundirektören i uppdrag att, tillsammans med det kommunala fastighetsbolaget Lejonfastigheter, peka ut lämpliga byggnader, ta fram en kostnadskalkyl och skissa upp en tidsplan. Vid kommunstyrelsens senaste sammanträde gav politikerna grönt ljus till planen.
Under 2024 ska Anders Ljungstedts gymnasium, Vikingstadsskolan och Ljungsbroskolan rustas upp. Därefter, fram till 2027, ska övriga trygghetspunkter färdigställas. Totalt beräknas projektet kosta cirka 120 miljoner kronor.
Hur har fastigheterna valts ut?
– I många fall är det skollokaler där det redan finns storköksmöjligheter. Sen har man tittat på den geografiska spridningen i kommunen för att nå befolkningen utan alltför långa avstånd, säger Niklas Borg.
Men hur blir det för de bostadsområden som står utan trygghetspunkter?
– När man pratar om trygghetspunkter tror jag att många Linköpingsbor tänker att de, om läget blir svårt, kan komma dit för att få hjälp. Men trygghetspunkterna byggs i första hand för att klara av barn- och äldreomsorg och att möta de människor som inte klarar sig själva. Vid en kris som håller i sig uppemot en vecka har man ett stort personligt ansvar för att bygga upp en krisberedskap hemma.
Visst kan det vara så att det investeras 120 miljoner kronor i något som aldrig kommer till användning?
– Så kan det vara, men kommunen lägger mycket pengar på försäkringspremier varje år. Det här är också en typ av försäkring för att vårt samhälle ska fungera vid händelse av en allvarlig kris, säger Niklas Borg.
Var tas pengarna ifrån?
– Det här är något som vi har planerat för i flera år och jobbat in i investeringsbudgeten.