Den ovisshet som just nu råder i Linköping, kring skolnedläggningarna, är något som kommuner ofta vill undvika – det menar LiU-forskaren Johan Wänström. En orsak till ovissheten är att Socialdemokraterna och Moderaterna, som styr Linköping under den här mandatperioden, inte har en majoritet i kommunfullmäktige.
– Hade det varit så att S+M-styret hade haft en majoritet i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, och inte bara i nämnderna, så hade processen varit tydligare. Nu menar en del oppositionspartier att frågan borde hanteras i kommunfullmäktige och det bidrar till en ovisshet om de här nedläggningarna verkligen kommer att ske. Det förlänger processen, och är i grunden inget positivt för de vårdnadshavare och elever som vill veta vad som händer till hösten, säger Johan Wänström.
Det var för ungefär tio år sedan som Johan Wänström forskade om kommunala skolnedläggningar.
– Jag var på en konferens där en tjänsteperson viskade att hans kommun behövde lägga ned ett antal skolor men att politikerna inte vågade det. Då blev jag såklart nyfiken och undrade vad som pågick i den här frågan egentligen.
Något som Johan Wänström, i sin forskning, kunde konstatera är att det oftast är de som är emot kommunens skolnedläggningar som hörs mest i den efterföljande debatten, och att argumentationerna mot nedläggningarna oftast är emotionellt laddade.
– Jag har intervjuat en massa politiker kring det här med skolnedläggningarna och en sak som många är inne på är att beslutet behöver gå snabbt, vilket det har gjort i Linköping. Processen får inte bli för utdragen, det är det ingen som vinner på, men sen går det såklart att diskutera om en vecka, som det var i Linköping, är tillräckligt mycket för en demokratisk debatt.
Flera av de vårdnadshavare som överklagat barn- och ungdomsnämndens beslut till förvaltningsrätten anser att skolnedläggningsbeslutet skulle ha fattats i kommunfullmäktige och inte barn- och ungdomsnämnden. Vad som är rätt och fel kan bara en domstolsprövning svara på menar Johan Wänström.
– Men jag vet att den här frågan, om i vilken instans en skolnedläggning ska avgöras, har diskuterats i många kommuner tidigare. Det är inget nytt, det här fallet är inte helt unikt för Linköping, säger LiU-forskaren.
I ett uttalande skriver SKR (Sveriges kommuner och regioner) följande till Linköpings kommun:
"Kommunstyrelsen kan inte fatta beslut om att vissa av kommunens skolor eller förskolor eller verksamhet därstädes inte ska läggas ner eftersom det ligger utanför kommunstyrelsen i Linköpings ansvarsområde. Det ligger under barn -och ungdomsnämndens verksamhet".
– Men SKR har ingen formell makt. Samtidigt utgår jag ifrån att SKR har utgått från tidigare fall när de lämnat sin rekommendation, säger Johan Wänström.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt på Uppsala universitet, har också uttalat sig i frågan. Han anser att frågan hör hemma i kommunfullmäktige då det är ett beslut av stor betydelse.
"Min bedömning är att det är fråga om ett beslut av principiell beskaffenhet där det politiska momentet i beslutsfattandet är stort. Avgörande för min bedömning är att beslutet i stor utsträckning påverkar den kommunala servicen, skolverksamhet, som kan levereras till kommunmedlemmarna", skriver han i ett utlåtande i uppdrag av "en föräldragrupp" i Linköping.