FOI-forskare inte förvånade över drönarobservationer

Förra veckan observerades flera misstänkta drönare över kärnkraftverk och flygplatser i Sverige. På FOI i Linköping har man länge forskat om drönare och hur man upptäcker och hindrar dem – och de är inte överraskade av incidenterna.

På FOI håller man ständig koll på utvecklingen av drönare för att kunna göra riskbedömningar. Därför har myndigheten genom åren samlat på sig en gedigen samling av farkoster.

På FOI håller man ständig koll på utvecklingen av drönare för att kunna göra riskbedömningar. Därför har myndigheten genom åren samlat på sig en gedigen samling av farkoster.

Foto: Victor Bomgren

Linköping2022-01-21 17:00

– Vi har känt till länge att sådana här incidenter kommer att ske, säger Simon Ahlberg, drönarexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Myndigheten har forskat om drönare, eller UAV (Unmanned Aerial Vehicle) som de själva säger, i många år. Den senaste tidens observationer över skyddsobjekt har följts med stort intresse.

Vem eller vilka som har flugit farkosterna vet de inte. Inte heller varför. Eller om det helt säkert har varit drönare. Men effekterna de har skapat är tydliga.

– Effekten i det här fallet är psykologiska. Det får stort utrymme i media och det sprider en oro och osäkerhet i samhället.

undefined
Anna Hanström visar upp en av de större drönarna. De flesta drönare som används i Sverige i dag har rotorblad som en helikopter, men det finns också med vingar.

Observationer gjordes förra veckan över kärnkraftverken Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. I helgen kom också rapporter om siktade misstänkta drönare vid flygplatser i Norrland och över Stockholms slott. Observationerna kommer i samband med en ökad militär spänning i Europa efter rysk mobilisering vid Ukraina och krav mot försvarsalliansen Nato. 

Men om observationerna har något med det att göra är svårt att säga. Att drönare som flygs av vanliga privatpersoner befinner sig där det inte är tillåtet är relativt vanligt. Och det behöver inte vara medvetet bero på okunskap om flygreglerna.

FOI har tagit fram ett diagram över olika typer av drönarincidenter som skiftar från grönt, gult och rött. Den ena axeln mäter konsekvens och den andra avsikt. I den gröna hörnan finns ofarliga exempel som att flyga på privat mark. I den gula att råka flyga in i en byggnad. I den röda finns avsiktliga former av terrorism.

– Vi vet hittills inte varför dessa flygningar har gjorts. Om det är någon från den grönare sidan eller någon från den rödare. Vi får vara analytiska och inte överreagera.

undefined
Simon Ahlberg visar diagrammet över drönarincidenter. FOI gjorde för två år sedan ett test för att se hur många drönare som flög i området på båda sidor av Vättern. Resultatet blev 2 700 flygningar på några månader. "Vi blev förvånade över att det inte sker fler olyckor. Det var många som flög på ett felaktigt sätt."

FOI forskar även om metoder för att upptäcka och hindra drönare. Men de tillverkar inte färdiga skyddssystem till företag eller andra myndigheter. Deras roll är att stötta andra myndigheter genom att hålla sig uppdaterade på den senaste tekniken och vilka möjligheter och hot de kan innebära.

– Vi kan därför erbjuda information om vilken typ av system som skulle kunna motsvara olika aktörers behov i olika situationer. Om till exempel Försvarsmakten har ett behov så är det Försvarets materielverk som gör upphandlingar. Det är privata företag som säljer systemen. 

– För några år sedan var det till exempel en kraftig boom i Beverly Hills i USA. Där köptes sensorer av privatpersoner för att varna om drönare som ville fota och filma kändisar.

undefined
På FOI håller man ständig koll på utvecklingen av drönare för att kunna göra riskbedömningar. Därför har myndigheten genom åren samlat på sig en gedigen samling av farkoster.

Men om några sådana system har funnits på till exempel kärnkraftverken vet de inte. 

– Det har vi inte möjlighet att uttala oss om. Säpos utredning är fortfarande pågående. Vi får se vad de kommer fram till.

undefined
De minsta drönarna får plats i en handflata.

I dag finns flera olika varianter på system som kan upptäcka och hindra drönare. Det finns möjligheter att störa, ta kontroll, fånga med nät eller slå ut farkosten helt så att den faller ner i marken. Det finns också teknik som kan identifiera var drönarpiloten befinner sig.

Så inom några år så skulle en pilot som flyger över ett skyddsobjekt kunna hittas ganska omgående?

– Det skulle kunna vara möjligt. Sådana system finns. Sen är det alltid en avvägning och en prioriteringsfråga om sådana system är möjliga att ha överallt. Det går kanske inte att ha system på alla skyddsobjekt.

Drönare

En drönare är en obemannad flygande farkost. De kommer i flera olika former – från leksaksliknande varianter som får plats i en handflata till flera meter stora som kan användas till krigföring. I Sverige används drönare vanligtvis av fotograferande eller filmande privatpersoner eller av företag inom till exempel jord- eller skogsbruk.

Alla drönarpiloter i Sverige behöver genomgå en utbildning och registrera sig hos Transportstyrelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!