Hemvärnet utgör hälften av försvarets insatsorganisation och, med tanke på Ukraina-kriget, ökar svenskarna intresse av att gå med. Alla svenska medborgare över 18 år kan söka.
Hemvärnet är en del av Sveriges försvar och utgör ungefär hälften av Försvarsmaktens personal. Personerna i hemvärnet har kvar sitt vanliga jobb men kan kallas in vid olika typer av kriser – bland annat militära hot. Alla svenska medborgare över 18 år kan skicka in en ansökan. Värnplikt är inte ett krav.
På sin Facebooksida meddelar Denisé Cassel att hon har gjort en ansökan.
Varför har du ansökt just här och nu?
– Jag har under en längre tid sett att hemvärnet har haft svårt att rekrytera nya personer till rörelsen. Nu verkar det vara ett himla tryck, det är jättepositivt, men det som pushade mig lite extra är omvärldsläget och att Sverige inte är med i Nato. Det ställer högre krav på vår egen beredskap i händelse av svåra påfrestningar eller kriser. Jag känner att jag har ett ansvar, säger hon.
Men varför har du inte ansökt tidigare, innan det säkerhetspolitiska läget förvärrades?
– Redan år 2010 ansökte jag om att få göra GMU (grundläggande militär utbildning) och blev antagen, så jag har alltid haft ett intresse av försvaret. Jag skulle till och med, efter min politiska karriär, kunna se Förvarsmakten som en framtida arbetsgivare. Det här är inga nya tankar för mig.
"Jag tycker att fler politiker borde gå med", säger kommunalrådet Denisé Cassel.
Genomförde du GMU?
– Nej, jag blev kär, så jag stannade kvar i Linköping och ville inte flytta iväg.
Denisé Cassel och Kristdemokraterna är tydlig med sin inställning till Nato.
– Egentligen borde vi ha blivit medlemmar för länge sedan, det är inte en ny fråga för KD att driva, men det är svårt att täcka en hemförsäkring när huset brinner, säger Denisé Cassel och fortsätter:
– Ukraina skulle verkligen vara behjälpta av att gå med i Nato och jag tror att situationen hade varit en annan om de redan hade varit med. Jag tror inte alls att Ryssland hade spänt musklerna på samma sätt.
Vid en eventuell krigssituation i Sverige skulle kommunen aktivera sin krisledningsnämnd där Denisé Cassel ingår. "Det skulle gå att kombinera med hemvärnet", säger hon.
Men vid en kris, skulle du som politiker verkligen hinna med hemvärnet?
– Det handlar absolut om en prioritering, men jag tycker att den är värt det. Kravet är att man ska tjänstgöra minst fyra dagar per år och där har jag möjlighet att ta ledigt från mitt uppdrag.
– Men ponera att det skulle bli krig skulle kommunen aktivera sin krisledningsnämnd. Där ingår jag, men jag ser att det skulle gå att kombinera den rollen med hemvärnet. Det är väl jättebra om man också kan vara operativ, säger Denisé Cassel.