"Nya" Ljunkan var Linköpings största skolinvestering

Sommaren 1949 kommunaliserades den Ljungstedtska skolan. Då inleddes en stark expansion av verksamheten. De allra första nya utbildningarna gällde klänningssömmerskor och elektriker.

Uppförandet av Ljungstedtska skolan inleddes hösten 1960. Den togs i bruk i två omgångar, 1962 respektive 1964. För ritningarna svarade stadsarkitekten Sten Westholm biträdd av arkitekten Kai Bro Sörensen. Foto från april 1964.

Uppförandet av Ljungstedtska skolan inleddes hösten 1960. Den togs i bruk i två omgångar, 1962 respektive 1964. För ritningarna svarade stadsarkitekten Sten Westholm biträdd av arkitekten Kai Bro Sörensen. Foto från april 1964.

Foto: Tidningen Östgöten/Linköpings Föreningsarkiv

Linköping2024-04-13 13:00

Vår stad

Under 1950-talet blev kurserna allt fler. Bland annat startades restaurangskolan. Skolans lokaler blev otillräckliga och till slut bedrevs undervisningen på 35 olika ställen.   

Staden beslöt 1958 att uppföra en ny skolbyggnad. Brist på tillräckligt stora disponibla centrala tomter gjorde att den nya skolan uppfördes i stadens nordöstra utkant. En nyhet i skolsammanhang var behovet av en stor parkeringsplats. Stadsarkitekten Sten Westholm fick uppdraget att rita skolan.

undefined
Byggnadskommitténs Lennart Sjöberg tog första spadtaget och visade sedan spaden för kommunalrådet Gunnar Perland, Nils Eriksson och Anders Widengren, Ljungstedtskas respektive Saabs industriskolas rektor. Foto från 6 oktober 1960.

Den första etappen stod inflyttningsklar 1962, medan den andra togs i bruk 1964. Då bestod skolan av fyra enplans- och tre trevåningsbyggnader. Längs byggnadernas norra gavlar uppfördes en sammanbindningsgång. Den ursprungliga kalkylen kom att väsentligen överskridas. Den totala kostnaden blev cirka 16 miljoner kronor.

Statsminister Tage Erlander hade lovat att inviga skolan den 13 mars 1965. Den dagen kom emellertid drottning Louise att begravas varför ceremonin flyttades till den 11 maj. Då kom generaldirektören för skolöverstyrelsen Hans Löwbeer att invigningstala. Löwbeer sa att den ökade efterfrågan på utbildning var det mest löftesrika som inträffat i Sverige under 1900-talet.  

I sitt anförande vid invigningen sa stadsfullmäktiges ordförande Carl Johansson att det var nödvändigare än någonsin att satsa på yrkesutbildning.

Corren beskrev Ljungstedtska skolan som en av landets i sitt slag största och förnämligaste skolor. Tidningen konstaterade också att investeringen var den största som staden gjort på skolans område. 

undefined
Den första etappen av byggandet av Ljungstedtska skolan färdigställdes 1962. Redan i mars det året togs ritsalen i en av de tre våningar höga byggnaderna i drift. Foto från mars 1962.

Våren 1965 hade skolan 2 800 elever som studerade med hundratalet olika yrkesinriktningar. Flertalet elever var östgötar, men vissa linjer hade riksintag. Det sistnämnda gällde exempelvis utbildningarna till apotekstekniker, läkarsekreterare och bankmän.

I skolans så kallade tekniska aftonskolan utbildades ingenjörer på en femårig linje. Dessutom hyrde det statliga Yrkespedagogiska institutet lokaler i skolan. Linköping var då en av sex städer där yrkes- och handelslärare utbildades. Dessa utbildningar innebar att skolan även hade vuxna elever. För deras barn skapades ett daghem i anläggningen. 

undefined
Bland de första utbildningar som i mars 1962 flyttade in i den först färdigställda byggnaden fanns den tvååriga linjen för sjukhuslaboranter. På bilden ses några av eleverna i skolans kemisal. Foto från mars 1962.

Skolan har även efter invigningen, bland annat med en gymnastikhall, vid flera tillfällen såväl byggts till som om. Allt sedan höstterminen 1971 är Ljungstedtska skolan ett gymnasium. 

Den 20 april firar Ljungstedtska skolan sitt 200 års-jubileum.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!