Här finns både skolor där i stort sett varenda elev har utländsk bakgrund, och skolor där nästan ingen elev har det. Väldigt lite blandning, alltså.
Linköping ligger på fjärde plats i landet i listan på de "mest segregerade skolorna" i en granskning som tidningen Dagens Samhälle har gjort. Frågan är aktuell: det slutbetänkande som Skolkommissionen presenterade på torsdagen innehöll en rad förslag på åtgärder som går ut på att minska skillnaderna i de svenska skolorna.
Var fjärde grundskoleelev i Linköping har utländsk bakgrund. I vissa skolor syns det inte alls och i andra är det precis tvärtom. Sju skolor, Linghemsskolan, Vikingstads skola, Brunnbyskolan, Himnaskolan, Vist skola, Vreta Klosters skola och Hjulsbroskolan, har nästan inga elever alls med utländsk bakgrund. I sex skolor, Bäckskolan, Skäggetorpskolan, Nygårdsskolan, Rosendalsskolan, Nya Rydsskolan F-6 och Dar Al Uloum-skolan, dominerar å andra sidan eleverna med utländsk bakgrund fullständigt.
– Segregationen är ett jätteproblem i Linköping, säger Jakob Björneke (S), kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Men det är inte så enkelt som att utländsk bakgrund med automatik styr skolresultaten.
Nej, många elever med utländsk bakgrund,som är födda utomlands eller har föräldrar som är födda i ett annat land, klarar sig hur bra som helst i skolan.
Ett annat sätt att mäta segregation är att titta på elevernas socioekonomiska bakgrund, och det betyder att man gör statistik av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och hur väl barnen lyckas i skolan.
– Skolsegregationen är också en klassfråga, säger Jakob Björneke.
Men skolsegregationen är också en boendefråga. Lever människor i segregerade bostadsområden påverkar det också skolsituationen. Närhetsprincipen gäller. Barn som bor i Skäggetorp tenderar att gå i skolan i Skäggetorp – på samma sätt som Hjulsbrobarn går i Hjulsbroskolan.
– Därför är det svårt att minska segregationen för de yngsta barnen, de går ofta i förskola och skola där de bor, säger Jakob Björneke. På högstadiet är det däremot möjligt att påverka. Därför vill vi satsa på nya skolor mer centralt dit eleverna kan välja och där blandningen kan bli större.
Fler barn betyder ökade behov och bildningsnämnden begär nästan 3,2 miljarder kronor i budgetram för 2018.
– Det kostar att växa, säger Jakob Björneke. Vi behöver 200 nya förskoleplatser och 500 nya elevplatser per år de kommande åren.
Det är pengar till fler lärare och nya lokaler, men också insatser för att öka likvärdigheten och förbättra skolresultaten.
– Vi har bra skolor i Linköping, men vi ligger fortfarande under de kunskapsresultat vi förväntas ha.. Det är för många som inte klarar gymnasiebehörigheten.
De mest segregerade skolorna:
Sju med mer än 95 procent elever med svensk bakgrund
Linghemsskolan
Vikingstads skola
Brunnbyskolan
Himnaskolan
Vist skola
Vreta Klosters skola
Hjulsbroskolan
Sex skolor med mer än 75 procent elever med utländsk bakgrund
Bäckskolan
Skäggetorpskolan
Nygårdsskolan
Rosendalsskolan
Nya Rydsskolan F-6
Dar Al Uloum skolan
Källa: Dagens samhälle