Livet upphör inte med mensen

KÀrt barn har mÄnga namn, sÀgs det. Den kÀrleken omfattar i sÄ fall inte klimakteriet. Menopaus och övergÄngsÄlder Àr allt jag hittar.

Elisabeth Törnquist, Stina Söderlund, Kersti Haraldsson och Cinna Allert har alla lite olika erfarenhet av klimakteriet.

Elisabeth Törnquist, Stina Söderlund, Kersti Haraldsson och Cinna Allert har alla lite olika erfarenhet av klimakteriet.

Foto: Mia KarlsvÀrd

Linköping2012-10-11 10:20

Ord som kÀnns sÄdÀr, faktiskt.

Vad skulle man annars kalla det?

Helvete, föreslÄr en kvinna jag talat med.

Hon som Àr 55 i dag, vill vara anonym, men berÀttar att hon hamnade i klimakteriet nÄgra Är före femtioÄrsdagen. Hon kÀnde av de vanliga symptomen med vallningar. Samtidigt blev hon djupt nedstÀmd. Att det kunde hÀnga ihop med klimakteriet förstod hon inte dÄ, det har hon fÄtt veta efterÄt.

Livet var inte vÀrt att leva. Hon kÀnde sig ocksÄ överflödig nÀr barnen började lÀmna hemmet.

- Jag började ifrÄgasÀtta allt, precis allt och kÀnde ett starkt behov av att bryta upp. Det var det enda jag tÀnkte pÄ hela tiden.

Numera lever hon skild och trivs med det Àven om hon ibland tÀnker att det gick lite vÀl fort. Hon funderar ibland över hur det hade blivit om hon fÄtt hjÀlp med sin depression tidigare

- Nu kÀnns livet vÀldigt bra, men det har tagit tid, sÀger hon.

Att Àktenskapet inte höll vill hon inte "skylla pÄ" klimakteriet.

- Nej, i efterhand inser jag att det nog inte var sÄ bra och plötsligt kunde jag se det. Tidpunkterna sammanföll vÀl helt enkelt.

Manus till en skrÀckfilm

Nu Àr ju klimakteriet lÄngt ifrÄn ett helvete för alla kvinnor. Men den kÀnda radioprataren Anna Mannheimer uttryckte i ett program, att listan över besvÀr man kan drabbas av i klimakteriet Àr som manuset till skrÀckfilm. Inte utan Àn att man hÄller med nÀr man lÀser att det som kan drabba en kvinna i den sÄ kallade övergÄngsÄldern, Àr allt frÄn vallningar, sömnstörningar, depressioner, nedstÀmdhet, förvirring, koncentrationssvÄrigheter, ledvÀrk, muskelvÀrk och huvudvÀrk...och...ja, listan kan göras Ànnu lÀngre. Inte gÄr det över i en handvÀndning heller. HÀr snackar vi Äratal - upp mot tjugo, tjugofem Är - innan hypofysen slutar piska pÄ de stackars Àggstockarna som inte lÀngre har nÄgot att leverera.

Att klimakteriet - trots att vi skriver 2012- inte Àr nÄgot man sjÀlvklart vill skylta med i Corren har jag mÀrkt. Ingen vill prata. Men högt upp i ett litet gÄrdshus mitt inne i Linköping trÀffar jag, efter mejlvÀxling, Elisabeth Törnquist, Cinna Allert, Kersti Haraldsson och Stina Söderlund. Fyra kvinnor som alla har erfarenhet av klimakteriet och inte rÀds att berÀtta om det.

Stina Söderlund, som varit spindeln i mejlnÀtet, kommer sÄ hÀr i efterhand lite galghumoristiskt pÄ att hon borde ha kallat gruppen "Vallagruppen" i Àrenderaden. Med tanke pÄ de vallningar som följer med klimakteriet för de allra flesta.

Olika för olika personer

Det hÀr Àr kvinnor i den generationen som började yrkesarbeta i större utstrÀckning Àn tidigare generationers kvinnor, de stod pÄ barrikaderna, krÀvde rÀtten till sina egna kroppar, slÀngde behÄn och var de första som fick p-piller. Samtidigt som det fortfarande var de som stod för huvuddelen av arbetet med familj och barn. De Àr mellan 59 och 68 Är, tre av dem har barn och tvÄ av dem lever i lÄngvariga förhÄllande medan tvÄ Àr skilda, en av dem efter tretttio Ärs Àktenskap.

TvÄ av har gÄtt i pension.

Vi pratar om vallningar, relationer, sex och tillstÄndet i Grekland. Men just i fallet med Grekland, enas vi om att klimakteriet knappast kan lastas för att ha orsakat just den krisen.

Bara i den hÀr gruppen ser klimakteriet olika ut. Cinna,66, hamnade i klimakteriet tidigt, men har Àtit östrogen. Medan Kersti Haraldsson, 59, fortfarande har mens sÄdÀr var nionde mÄnad.

- Jag hoppas verkligen varje gÄng att det ska vara den sista, sÀger hon. Hon har levt hela sitt liv med besvÀrliga menstruationer och ser fram mot en problemfri vardag utan bekymmer om blödningar och lÄga jÀrnvÀrden.

DÀremot sÄ kÀnner hon - precis som de andra ÀndÄ av vissa klassiska klimakteriebesvÀr som vallningar.

Men besvÀr? Inte dÄ, sÀger hon och skrattar.

- Jag Àr nÀmligen sÄdan att jag inbillar mig att om jag lÄtsas att nÄgot inte finns, sÄ finns det inte. DÀrför sa jag till mig sjÀlv att jag inte hade nÄgra problem, sÀger hon.

JÀttestora problem kanske det inte var, men vallningarna som gjorde sig pÄminda fick henne att köpa ett naturlÀkemedel som hon tycker kÀnns okey.

Hormonbrist mÀrks pÄ humöret

Ingen av kvinnorna Àter nÄgra hormoner i dag.

Cinna, har gjort det i mÄnga Är, men slutade eftersom hon har lite problem med njurarna.

- SÄ nu vet jag verkligen igen att jag lever, sÀger hon lÀtt ironiskt.

Förutom vallningar sÄ Àr det pÄ humöret som frÄnvaron av hormoner mest mÀrks, tycker hon.

- Jag Ă€r normalt en glad skit men tycker nog att jag har fĂ„tt ett tristare sĂ€tt nu. Jag tror att barnen ocksĂ„ tycker det. Åtminstone ett av dem tycker nog att jag ska börja ta tabletterna igen.

Hon tÀnker inte börja med hormoner igen, men Ängrar inte att hon tagit dem under mÄnga Är.

- Jag kom ju i klimakteriet tidigt och under de Ären vill man ju ÀndÄ kÀnna sig frÀsch och öppen för en ny relation, sÀger hon som hade skilts sig vid den tiden. Hon fÄr medhÄll av de andra.

Ingen mening

Elisabeth Törnquist, 67, hamnade i övergÄngsÄldern i mitten av de femtio men hon bestÀmde sig istÀllet för att lÄta naturen ha sin gÄng.

Hon pratade med sin gynekolog om hormoner och fick klart för sig att det egentligen bara handlade om att skjuta upp besvÀren - att de skulle komma tillbaka den dagen medicineringen avslutades. För egen del kunde hon inte se nÄgon mening i att ta hormoner dÄ.

- Nej, vem vet, skjuter man upp det till senare har man kanske drabbats av andra krÀmpor. Jag kÀnde att det var bÀttre att ta det nÀr det kom.

Stina Söderlund, 68, har en liten annorlunda upplevelse Àn de andra. Hon hamnade mer eller mindre i ett "pÄtvingat" klimakterium efter ett operativt ingrepp.

- Men jag hade vÀldigt lindriga symptom, lite varm ibland och röd om kinderna, sÀger hon.

Att komma i klimakteriet var ingen stor sak, för nÄgon av kvinnorna. Inget som gjorde att sjÀlvkÀnslan sjönk, Àven om Cinna som var tidigt ute, tyckte att det var lite tidigt. SjÀlva barnalstrandets tid var över sedan lÀnge. Tre av dem hade dessutom valt att sterilisera sig lÄngt före klimakteriet. Tre av dem har barn och tvÄ av dem har barnbarn.

För Elisabeth, som lever med samma man sedan mÄnga Är, var barnlösheten ett sedan lÀnge accepterat faktum nÀr hon vÀl hamnade i klimakteriet. SÄ det orsakade ingen panik, som hon sÀger.

- Men, det jag tÀnker pÄ Àr vad som hÀnder nÀr jag och min man blir Àldre. Vem ska ta hand om oss?

SjÀlv hjÀlpte hon sina förÀldrar och hon Àr tveksam till vilket liv de hade fÄtt utan hennes hjÀlp.

- Å andra sidan hjĂ€lper ju lĂ„ngt ifrĂ„n alla barn sina förĂ€ldrar, det vet jag ju, sĂ€ger hon.

Du fÄr skaffa unga vÀnner, föreslÄr Kersti och sÄ pratar vi en del om hur viktigt det Àr med vÀnner, bÄde unga och gamla.

Vi pratar lite om att medelÄlders kvinnor ibland beskrivs som sura för att de inte alltid hÀnger med flocken och vÄgar sÀtter ner foten och sÀga ifrÄn.

- Men det Àr ju inget som har med klimakteriet att göra, det beror ju pÄ livserfarenheten, sÀger Stina och Elisabeth nÀstan samtidigt.

Kvinnor som levt ett tag tar ingen skit, de sÀger ifrÄn, enas vi om.

Lusten varierar

Sex Àr ett annat Àmne som vi avhandlar. Att sex Àr en viktig del i en relation Àr de överens om. Men sex Àr ocksÄ rent fysiskt bra för kroppen, pÄpekar Kersti, som arbetar med friskvÄrd.

- Förutom allt annat fÄr man en dusch av mÄ-gott-Àmnen som gör det lÀttare att slappna av, sÀger hon.

Cinna Àr inne pÄ samma linje.

- Jag som lever ensam, kan verkligen sakna den delen av ett förhÄllande sÀger hon, som annars i huvudsak gillar att leva singel.

Men allt handlar förstÄs inte bara om sexet. Att ha nÄgon att fredagsmysa med och prata med Àr ocksÄ kvaliteter i livet man kan sakna, tycker hon.

Just nÀr det gÀller lusten Àr den ju inte heller inte konstant under den "fertila" delen av livet, konstaterar de och pÄpekar att lust kommer och gÄr och betyder dessutom olika mycket i olika mÀnniskors liv. Om lusten rÄkar dippa i samband med klimakteriet Àr det nog inte första gÄngen det hÀnder i kvinnans liv, gissar de.

- DÀr kÀnner jag att det Àr lÀttare för er som lever i fina och lÄngvariga förhÄllanden. Ni kan tillÄta er att visa att ni mÄr dÄligt. Ni vet att ni fÄr stöd. Men söker man en partner nÀr man kommit en bit upp i Ären, försöker man vÀl hÄlla skenet uppe om man vÀl hittat en, sÀger Cinna.

Sex och service

Hon har pÄ intet sÀtt gett upp tanken pÄ att trÀffa en man. Men nÀtet Àr inget för henne.

- Har försökt, sÀger hon lite torrt och berÀttar att hennes mejlbox översvÀmmades pÄ vÀldigt kort tid och de flesta mÀn krÀvde att hon skulle skicka foto.

Det störde henne. Nog mÄste man vÀl kunna prata med varandra ett tag utan att veta hur personen i frÄga ser ut, tycker hon. Hon sÀger att hon tror att de mÀn som frÄgar efter bild bara Àr ute efter sex eller nÄgon som servar dem. Förmodligen bÄda delarna.

- SjĂ€lv hoppas jag att jag ska ramla över den rĂ€tte i rulltrappan pĂ„ ÅhlĂ©ns.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om