-- Det finns landsting som har upp till 90 procent "farliga" bilar i fordonsflottan. Men spridningen av säkra och mindre säk-ra bilar hos landsting och kommuner är stor, säger Maria Krafft, som trafiksäkerhetsforskare på Folksam.
Det finns landsting som bara har 10 procent av bilarna i den främsta säkerhetsklassen. Landsting med den högsta bilsäkerheten ligger på 85 procent.
-- Kommunerna är något bättre, säger Maria Kraftt.
Näringslivet har den säkraste bilparken. Folksam har granskat 20 företag med minst 300 tjänstebilar. Totalt handlar det om cirka 15 000 bilar som inregistrerats under perioden 1990 till 2003. Bästa företagen har 85 procent säkra bilar, de sämsta ligger på 30 procent.
-- Det kan bero på att företagen byter bilar oftare, har en modernare bilpark än kommuner och landsting, anser Maria Krafft.
85 procent av Ericssons och Peabs bilar ligger i den högsta säkerhetsklassen. Motsvarande siffra för Samhall och Securitas är 35 procent
De flesta stora företag har en säkerhets- och miljöpolicy vid inköp av tjänstebilar. Och det finns inga motsättningar att välja en bil som både är trafiksäker och värnar om miljön, enligt Maria Krafft.
-- I dag finns många bilar som är bränslesnåla och har ett bra krockskydd. Även bilar med alternativa bränslen, fordon som tankas med gas, etanol och el, har ett fullgott skydd. Toyota Prius är ett sådant exempel.
Folksams rapport bygger på verkliga olyckor mellan åren 1992 och 2002. När alla krockar analyserats med en viss bilmodell får man reda på hur stor risken är att skadas i den jämfört med övriga bilmodeller. Det här kompletteras sedan med information om vilken typ av personskador som inträffat i varje bilmodell.
-- Under senare år har även mindre bilar nått upp till en hög säkerhetsnivå, och det är glädjande, anser Maria Krafft.
På uppdrag av Vägverket har forskarna Per Kågesson och Per Elvingson undersökt hur mycket svenska folket skulle tjäna på att välja den säkraste och bränslesnålaste bilen i varje storleks-klass.
Med en körsträcka på 2 000 mil per år och 20 procents bränslebesparing skulle den enskilda bilisten kunna minska sina bilkostnader med uppemot 4 000 kronor varje år. För hela Sverige skulle besparingen innebära att bränslenotan på sikt skulle minska med 10 miljarder kronor per år.
-- Att vi kan spara så här mycket pengar beror på att Sverige har de törstigaste bilarna i Europa. Vi har stora och motorstarka bilar som drar upp bränsleförbrukningen. Dessutom säljs inte så många dieselbilar i Sverige. De bilar som i dag rullar i landet drar nära 20 procent mer bränsle än genomsnittet för EU och släpper därför ut motsvarande mer koldioxid, säger Lars Nilsson, som är miljödirektör på Vägverket.