Ljustestet innebär att man utsätter ett litet område hud för en serie UV-doser (ultraviolett strålning) av ökande styrka. Ju fler rodnader som uppstår som följd av strålningen desto större är individens ljuskänslighet.
- Metoden har funnits sedan länge, men den har bara använts på hudkliniker för att utreda patienter med solrelaterade sjukdomar, säger distriktsläkaren Magnus Falk som nyligen lade fram sin avhandling.
Det nya är sättet att använda testet.
- Med ljustestet har vi försökt visa för patienter vilken ljuskänslighet de har. Bland dem som hade en högre ljuskänslighet kunde vi också förmedla att det borde vara litet försiktigare med solandet.
För att se vilka möjligheter som fanns till förebyggande åtgärder mot hudcancer genomförde Magnus Falk en studie bland 308 besökare vid en vårdcentral i Linköping. Samtliga fick fylla i ett frågeformulär om sina solvanor, hur de skyddade sig och sina attityder till solande. Personerna delades sedan in i tre grupper. En grupp fick bara återkoppling på enkäten via ett brev som också innehöll en folder från apoteket med vanliga solråd.
- Den andra gruppen fick ett läkarbesök där jag gjorde en hudinspektion och muntligen gick igenom enkäten, säger Magnus Falk. Den sista gruppen fick både läkarbesöket och ett ljustest..
Enkäten genomfördes i våras. Så blev det sommar. Efter sol- och badsäsongen fick de 308 personerna fylla i ett nytt frågeformulär som sedan jämfördes med första.
- Då kunde vi se att det skett en beteendeförändring åt ett säkrare håll med mindre solande och bättre solskyddsbeteende, berättar Magnus Falk
Det bästa resultat uppnåddes bland dem som gjort ljustestet och fått veta att de hade hög känslighet för ultraviolett strålning.
- Vi tycker att det har ett extra värde att vi kunde hitta dem, eftersom de löper en högre risk att få hudcancer.
Men någon allmän "ljustestning" tror han inte är realistiskt att tänka sig. Däremot kan personer som söker för exempelvis födelsemärken vara en bra målgrupp.
- Där skulle man kunna göra ett ljustest och kanske nå en extra bra effekt på solvanorna hos ljuskänsliga personer, säger Magnus Falk.
Sett till hela studien var skillnaden i ändrade vanor störst mellan de båda grupper som fick träffa en läkare och den grupp som bara fick en skriftlig återkoppling.
- I stora drag kunde vi inte se någon beteendeförändring alls i gruppen som endast fick ett brev.
Magnus Falk konstaterar att det personliga samtalet var ett betydligt mer framgångsrikt sätt än det skriftliga, för informera om hur man kan förebygga hudcancer.