Motormännens vägpatrull har börjat granska rastplatserna i Östergötland. Vilken plats som är bäst och vackrast, renast och säkrast och där man kan njuta av kaffe och fralla utan illaluktande odörer vet vi först när sommaren är slut.
Det är då betygen delas ut till de tolv rastplatser i länet som ingår i undersökningen.
På en rastslinga i Herrbeta, i södergående fil, kan turisten få ett eget bås med bord, bänkar och p-plats i skogen, några hundra meter från E4.
När Motor & Trafik besöker Herrbeta är det fullt på rastplatsen, och de flesta har dukat upp med kaffe och smörgåsar på träborden.
-- Rastplatserna här är bättre än i Norge, säger Rita och Steinar Jonsson från Narvik, som är på bilsemester i Sverige. Strax utanför Linköping blev de kaffesugna och körde in i Herrbeta, och fick en egen liten rastplats.
-- Det är bra att man kan få vara för sig själv när man dricker kaffe och vilar ut efter en lång bilresa, anser de. Det här saknar vi i Norge.
M:s vägpatrull har i en första runda av tre kontrollerat skötseln och underhållet på rastplatserna, och resultatet hittills visar på en ojämn kvalitet.
-- Det första bilturisten tänker på är om rastplatsen har rena och fräscha toaletter. Under högsäsong är det extra viktigt att det är snyggt och trevligt. Vi kräver därför att toaletterna städas två gånger per dag, säger Alf Löfquist och Rune Carlsvärd på M-klubben i Linköping.
Förra året blev rastplatsen vid Svartån utanför Mjölby utsedd till den bästa anläggningen i länet (betyg 6,85 på en 7-gradig skala), och Herrbeta kom sist (betyg 3,7). Herrbeta, med rastplatser på båda sidor om E4, har en bra standard vid den södergående motorvägen, men i den norrgående finns fortfarande mycket att göra, framför för att förbättra säkerheten, anser M.
-- Det finns soptunnor uppställda på ruttna plattformar av trä som placerats vid dikeskanten. Här finns en allvarlig olycksrisk, när besökaren ska slänga skräp i behållarna, anser Alf Löfquist.
På Hackelboö vid riksväg 34 utanför Rimforsa är infarten alldeles för tvär. Det innebär att bilisten måste ha en låg fart för att kunna svänga in på rastplatsen. Risken att en inbromsande bilist kan bli påkörd bakifrån är stor, vilket också Alf Löfquist påpekade till Vägverket förra året. Men rastplatsen har också flera plus: Bord och bänkar är delvis under tak, och så finns en badplats i närheten.
Det finns även rastplatser som har lite annorlunda service. Dalstorp utanför Boxholm har en särskild rastgård för hundar, och i Klinga vid Norrköping kan den miljövänlige bilturisten källsortera skräpet.