Oskar Häll (till höger) brukar passa på att öva matlagning hemma för att det är kul. Familjen har ofta matkasse från Hellofresh där recepten är tydliga. På frågan om favoriträtt svarar John Tidlund blixtsnabbt: Raggmunk!
Charlotta Alex, till vardags Lotta, rör sig snabbt bland spisar och diskbänkar på Ljungsbroskolan. Lotta delar ut korta uppmaningar, svarar på frågor och får med sig en skitig kastrull i farten.
– Det här härliga stöket, energin och glada stämningen är det roligaste med mitt jobb.
Att få eleverna motiverade är lätt enligt Lotta. Alla förstår att de måste kunna laga mat och ha koll på sin ekonomi när de flyttar hemifrån.
För många av oss är hemkunskap synonymt med äldre dam i page, potatismos och smaklösa såser.
Men ämnet har förändrats. Lottas elever får ofta laga asiatiskt och ibland provlaga Tiktok-trender som Bic mac taco och Tik-tok-pastan med fetaost.
– De flesta kan laga falukorv. Men däremot behöver eleverna lära sig att till exempel byta ut hälften av köttfärsen till linser i en köttfärssås. Eller att brunsås inte är en påse...
På 50-talet blev hemkunskap obligatoriskt för både killar och tjejer. Men ämnet är inte prioriterat på schemat. Endast cirka 1,7 procent av den totala utbildningstiden i grundskolan läggs på hemkunskap. "Det är svårt att hinna med ibland. Både på lektionstid där man vill hinna svara på alla frågor men också för att läroplanen rymmer mycket", säger Lotta Alex.
Miljömedvetenhet är en stor del av undervisningen, liksom ekonomi och hälsa.
– Förr strök eleverna skjortor på lektionstid. I dag lär vi oss hur vi tvättar kläderna miljösmart.
Thabit Thabit tycker att Lotta är bra på att göra informationen enkel. "Jag har lärt mig saker som hur specifika grönsaker ska hackas eller rivas och hur man bör steka olika livsmedel".
Lotta är tydlig, varm och har lyckats skapa ett klimat där eleverna vågar testa. Ibland blir det äckligt – och det är okej.
Hon är förstelärare i didaktik och arbetar därför mycket med struktur och att eleverna ska märka att de utvecklas.
– Lotta är bra på att lära ut teori i bra takt, och förstå vad som är viktigt att kunna inför ett prov, säger eleven Alex Bokmark.
Alex Bokmark har lärt sig mycket på hemkunskapen. "Måste jag ge ett exempel är det hur lätt mjölk bränns vid. Det blev tydligt när jag gjorde vaniljkräm i åttan..."
I tre års tid har hennes elever gått vidare i skoltävlingen Kockduellen där ungdomar från hela Sverige tävlar. I år, liksom ifjol, blev de en av tio finalister.
– Det är tack vare henne som vi är i final. Hon hjälper till med idéer och är så snäll, säger Jonna Nyberg, som tävlar tillsammans med Alice Doverud.
"För lite salt och ingefära, nu smakar det mest sött". Lotta Alex ger Jonna Nyberg feedback på rätten hon och Alice Doverud ska laga på finalen av matlagningstävlingen Kockduellen.
Som hemkunskapslärare får Lotta se sina elever utvecklas. I sjuan är många av dem vana vid att baka, men inte vid att laga mat.
– Många tycker att det är kul att dekorera. Men en fin muffins ger inte bra betyg. Ofta har eleverna svårare att beskriva vilken sorts mat de gillar. Hemkunskap är att ta egna beslut: behöver maten saltas mer eller ej? Vad tycker jag?
I nian förväntas eleverna kunna improvisera och laga svårare saker. Det händer mycket på tre år. Eleverna blir smaksäkra, får bättre självförtroende – och köken i skolsalen känns plötsligt små.
– I nian får de långa eleverna veckla in sig under fläkten.
Kanske ett tecken om något att vuxenlivet närmar sig.