Problemen på Linghemsskolan hade pågått under många år med ständiga rektorsbyten och ett växande underskott. Skolinspektionens rapport 2012, ihop med en oberoende granskning blev spiken i kistan. I januari i år byttes skolledningen ut. Kort därefter kom beskedet att underskottet på 1,8 miljoner kronor lyftes bort för att förbättringsarbetet skulle få en bättre start.
Maria Esbjörnsson tillträdde sitt arbete som rektor i slutet av januari. Hon säger att arbetet med räta upp situationen på skolan har gått bra.
Någon enskild faktor som bidragit till att situationen blev som den blev, vill hon inte peka ut. Istället säger hon att det handlade om en kombination av flera saker.
– Men min målsättning har hela tiden varit att fokusera framåt. Inte gräva i det som hänt, säger hon.
Att lyfta goda exempel, skapa strukturer och hitta strategier har varit andra hjälpmedel för att lösa knutar, enligt Maria Esbjörnsson.
– Ledstjärnan har varit att visa på de bra sakerna, för självklart fanns det många väldigt bra saker här på skolan, säger hon.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M) är nöjd med det pågående arbetet på Linghemsskolan.
– Nu har man lagt en organisation som stämmer överens med förutsättningarna, säger hon.
Från början var beskedet att de rektorer – Maria Esbjörnsson och biträdande rektor Mikael Almen – som sattes in i förbättringsarbetet skulle vara kvar till höstterminen.
Beskedet i dag, enligt Catharina Rosencrantz, är att de ska vara kvar så länge det behövs.
– Nu har man gjort en stor omstrukturering. Vissa lärare har slutat andra har tillkommit, bland annat en förstelärare. Det är viktigt att de förändringar som gjorts får sätta sig och att de som står för det arbetet är kvar.
Från nämndens sida är det också helt klart att skolan, så länge behovet kvarstår får de resurser som krävs.
Att skolan faktiskt har ett litet – men trots allt – underskott, oroar henne inte så mycket.
Skolans tidigare växande underskott berodde på en för stor organisation. Det man ser nu handlar mera om att skolan egentligen är för liten som högstadium. Ett problem de delar med andra små högstadieskolor, enligt Rosencrantz.
De strikta kraven på lärarlegitimationer, lärarnas olika ämnesområden och det faktum att lärare vill ha sin tjänstgöring på en samma skola kan göra det svårt att få ihop en organisation, och gör det också kostsamt, menar hon.
– Lösningen i en framtid är större högstadieskolor och det är också något som barn- och ungdomsnämnden jobbar med.
Fotnot. Corren har sökt fackliga företrädare för personalen, dessvärre utan resultat.