Moderaterna vill inrätta en skoljour, en telefonlinje till socialtjänsten dit skolornas personal kan ringa för att få rådgivning kring eleverna.
– Det kan vara ett barn som har det struligt hemma och då kan skolan ringa för att få råd om vilken del av socialtjänsten man ska vända sig till. Det blir alltså rådgivning, inte orosanmälan. Vi vill göra kontakten med socialtjänsten till en mindre grej. Det här är något vi vet att skolan efterfrågar, säger kommunalrådet Annika Krutzén (M), ordförande i social- och omsorgsnämnden.
– Det här fungerar redan på vissa skolor, men då är det personalbundet. Vi vill att det ska finnas för alla, säger Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Blir inte det här ytterligare en arbetsuppgift man lägger på lärarna?
– Där här är en avlastning för lärarna. När någon elev far illa, tar det oerhört mycket av lärarens tid, så istället för att sitta själv med sina tankar, så ska det finnas möjlighet att få rådgivning vid behov, säger Annika Krutzén (M).
– En av de viktigaste bitarna är att inte lägga nya uppgifter på skolan. En lärare har skyldighet att agera när ett barn far illa. Det tar oerhört mycket tid. Det är också därför arbetet med heltidsmentorer är så bra, säger Erik Östman (M).
Heltidsmentorer har sedan tidigare funnits i form av ett pilotprojekt i kommunen med syfte att avlasta lärarna.
– Vi vill bygga vidare på systemet med heltidsmentorer, där vi sett positiva effekter på kort tid. Pilotprojektet har finansierats med tillfälliga medel, men nu vill vi göra satsningen på högstadiet permanent. Framöver får vi titta på hur antalet mentorer per skola ska beräknas, säger Erik Östman (M).
Vad finns det för kompetenskrav på heltidsmentorerna?
– Det är ett brett spann med olika bakgrund, i pilotstudien har man bland annat anställt socionomer och fritidspedagoger. De ska avlasta lärarna, så det får inte bli så att vi tar lärare från undervisningen. Mycket handlar om personlig lämplighet. Nu kommer man också göra en gemensam arbetsbeskrivning, säger Erik Östman (M).
Den ungdom som misstänks för brott kallas till ett så kallat Aslansamtal, som är ett samtal med socialtjänst och polis. Idag kallas personer under 15 år till Aslansamtal inom två veckor efter brottet.
– Vi vet att det finns ett fönster för förändring efter en brottslig handling, så vi måste nå dem tidigt. Därför vill vi att den första kontakten med den ungdom som misstänks för brott, oavsett ålder, ska ske inom 48 timmar istället för dagens två veckor. Vi bedömer att det finns tid och resurser hos kommunen, säger Annika Krutzén (M).
Finns det inte risk att det stör polisutredningen om personen är straffmyndig?
– Det kommer att ske när det är lämpligt och där får polisen delta i bedömningen. Det här är första kontakten som för den som är ny och inte tidigare känd av polisen. Det kan också vara så att personen förekommer i utkanten av en utredning, säger Annika Krutzén (M).
Finns det inte risk för att en straffmyndig ungdom inte vågar prata med socialtjänsten om polisen är närvarande?
– Det här samtalet blir vid sidan om polisutredningen. Då är det viktigaste är att socialtjänsten finns med tidigt, även om ungdomen är misstänkt för brott och straffmyndig, säger Annika Krutzén (M).